Jättemeteorit hittad
En jättemeteorit har hittats i Tornedalen. Två amatörarkeologer hittade den 1,2 ton tung meteoriten i söndags nära byn Kitkiöjärvi. Detta är det största fyndet hittills i Sverige. Meteoriten formodas ha landat för 800 000 år sedan och tillhöra den så kallade Muonionalustameteoriten. Upphittarna sägs eventuellt vilja sälja fyndet till Naturhistoriska muséet.
WWT virtuellt teleskop nu igång
Image credit: NASA, ESA and A Nota (STScl/ESA), STScl-PRC05-35a
WorldWide Telescope (WWT) är ett nytt system för att visa stjärnhimlen och universums olika objekt på din dator i fotografisk form. Bilderna är hämtade från de allra bästa fotografier tagna av teleskop på jorden och i rymden. WWT presenterar en mängd funktioner, däribland att du kan välja guidade visningar både för nybörjare inom astronomi, som de mera avancerade användarna.
Till WWT finns även användargrupper (Communities), som hos Astronomy magazine där du, om du går med, får tillgång till ytterligare funktioner.WWT använder ett avancerat grafiskt system från Microsoft kallat Visual Experience Engine ™. Det möjliggör att du kan panorera och förflytta dig och zooma fritt över stjärnhimlen.
Länk till WWT
Länk till Astronomy Magazine Community
Mysterier förbryllar
Courtesy NASA/JPL-Caltech.
Konstiga saker sker i solsystemet som förbryllar rymdforskarna. Mysterierna handlar om två saker:
1. För drygt 30 år sedan lämnade de två sonderna Pioneer 10 och Pioneer 11 Jorden för sina långa resor genom och ut ur solsystemet. Sedan mars 2007 är det bekräftat av sju oberoende undersökningar att positionerna för sonderna inte stämmer med det som förväntats. För varje år som går förflyttar de sig 5000 km för lite.
2. Även vissa rymdsonder som nyligen passerat nära Jorden beter sig märkligt har man nu sett. Det lustiga har varit att vissa sonder beter sig precis som tänkt, medan andra avviker ganska mycket i hastighet från planerat.
Vad beror detta på? Är det fel på relativitetsteorin?
Problemen avslöjades förra året då forskarna valde att offentliggöra mysterierna. En av anledningarna var att samla in pengar för bearbetning av 30 år gamla data från Pioneer, vilket det tidigare inte fanns resurser att klara av. En annan anledning var att man ville skicka ut frågan öppet så att andra forskare kan hjälpa till med lösningen.
Det första mysteriet har döpts till "Pioneer Anomaly". Det finns fortfarande ingen bra förklaring till fenomenet.
Det andra mysteriet har döpts till "Flyby Anomaly". Här har man dock hittat en del av förklaringen, om än inte hela. Man har nämligen observerat att rymdsonder som passerar längs med en breddgrad på Jorden inte påverkas. För en sond som däremot passerar snett över breddgraderna skiljer hastigheten in mycket från hastigheten ut. Varför, är fortfarande en gåta.
Vad tror du själv? Har du en bra förklaring kan du kontakta Planetary Society eller Nasa.
Planetary Society: Gåtan längst ut i solsystemet
Planetary Society: Gåtan närmast Jorden
Hur stort är universum?
Kan du svara på den här frågan: Hur stort är universum?
Du svarar säkert 13.7 miljarder ljusår (lå). Du har fel!
Här kommer lite hjärngympa:
1. Vi talar för det första om det synliga universum. Vi vet ju inte om hela universum är oändligt eller ändligt. Så vi håller oss till vad vi kan se, eller skulle kunna se.
2. För det andra: det mest avlägsna ljus vi sett är 13.7 miljarder år gammalt. Det kommer från "en riktning", så det skulle i så fall ange halva "bredden", dvs enbart radien skulle vara 13.7 miljarder lå.
3. Problemet är bara att det objekt som ljuset kom ifrån för 13.7 miljarder lå sedan, inte längre finns på det stället. Universum utvidgar sig ju, som vi vet. Ju längre bort från oss, ju snabbare med större rödförskjutning. Nya beräkningar pekar på att de objekt som sände ut ljus för 13.7 miljarder lå sedan nu borde befinna sig 78 miljarder lå bort.
4. Kosmologer tror också att vi bara ser ca en hundradel av det synliga universum.
Nu kommer svaret. Hur stort är det då?
Jo, enligt astronomiska forskarvärlden tror de att det synliga universum bör vara 78(miljarder)x2(diametern)x100=15000 miljarder ljusår tvärs över, eller 15 biljoner lå stort.
Dessutom kan vi bara se ca 4%, av dess materia som klassas som vanlig materia. Resten är mörk materia och mörk energi.
GLOBE At Night
GLOBE At Night är ett internationellt projekt som mäter ljusförhållanden överallt på jorden nattetid. Du som intresserad amatörastronom hade chansen att rapportera in dina egna bedömningar av hur lätt du kan se stjärnhimlen. Du kunde jämföra med en stjärnkarta och räkna hur många stjärnor i en viss stjärnbild det gick att se från din plats. Med detta kunde du sedan se vilken begränsande magnitud din plats hade. Detta rapporterade vi in via webben. Nu finns resultatet att beskåda.
www.globe.gov/globeatnight
Stöd rätten till en oförstörd stjärnhimmel!
Lördag 29 mars kan du delta i en global "demonstration" till förmån för en oförstörd stjärnhimmel. Då kommer nämligen medborgare i USA att släcka onödig belysning under en timma, mellan kl. 20.00 och 21.00 i sina hemstäder. Projektet kallas LIGHTS OUT AMERICA och EARTH HOUR. Tiden från 29 mars till och med 4 april, är dessutom NATIONAL DARK-SKY WEEK och firas för sjätte året i rad.
Så nu har du chansen att själv släcka onödig och störande belysning och visa din omgivning att du bryr dig. Varför inte samtidigt gå utomhus och ta en titt på stjärnorna?
Arrangemanget stöds av Internationella IDA (International Darksky Association), som arbetar för att minska ljusföroreningar i och kring våra städer. Aktiviteten i mars är till för alla människor som är intresserade av att studera stjärnhimlen, från skolelever och privatpersoner till astronomer och amatörastronomer. Detta är en grupp människor som får allt svårare att se himlen när urbaniseringen breder ut sig.
Tag ditt ansvar du också och visa dina politiker och beslutsfattare att belysning också är en miljöfråga. Felaktig och onödig belysning kostar inte bara onödiga pengar, utan får även som konsekvens att människor inte längre kan se stjärnorna.
Vill du veta mer, kontakta oss på KAF.
Total månförmörkelse natten till 21 feb
Kanske ser det ut så här. Bilden tagen vid månförmörkelsen 28 oktober 2004. U Petersson, copyright © 2007.
Om vi har tur med vädret natten till torsdag 21 februari kan vi se en total månförmörkelse. Förmörkelsen börjar kl. 01.35 samtidigt som månen står högt i sydsydväst. Mera synbar effekt uppträder runt kl. 02.43. Total förmörkelse uppträder kl. 04.01 enligt beräkningar. Kl. 04.52 börjar månen ge sig ut ur förmörkelsen. Skicka gärna in bilder till oss, du som inte behöver sova.
I Karlskrona blev natten mest molnig, vilket gjorde observationer omöjliga eller svåra.
Ursiderna och 8P/Tuttle
Höll ögonen öppna på kvällen 22 december. Då passerar Jorden genom rymdgrus som ger upphov till en meteorsvärm kallad Ursiderna. Radianten (synbara centrum) för meteorerna är strax ovanför Cassiopeia. Meteorsvärmen sammanfaller med återvändandet av den periodiska kometen 8P/Tuttle. Tuttle återkommer varje 13.6 år och nu är det dags igen.
Om vädret tillåter gäller det att titta upp på himlavalvet efter kl. 22, fram till strax efter midnatt.
Geminiderna
Nu i december är det dags för meteorsvärmen Geminiderna. Varje år i just december passerar Jorden genom partiklar från asteroid 3200 Phaeton. Höll ögonen öppna den 13-14 december i sydost runt midnatt, så har du chansen att se kanske uppåt 20 stjärnfall per timma. (om nu vädret tillåter dvs).
Vintersolstånd
Den 22 december, kl. 07.08, för att vara exakt, är det vintersolstånd enligt almanackan. Det betyder att natten före, den 21-22 december, är årets längsta natt.
Identifiera stjärnorna i dina bilder
Tycker du att det ibland är svårt att identifiera objekten på dina egna astrobilder?
Snart kan du få hjälp med detta. Inom kort startar en webbsida där du kan låta undersöka dina bilder. Tanken är att både hjälpa till att identifiera objekt och att spara alla inkomna bilder till en stor databas för allt bättre precision kring stjärnkartor och liknande kunskaper. Undersökningarna sker med automatiska program kopplade till kända stjärndatabaser.
Webbsidan kommer du till via den här adressen: http://www.astrometry.net
Leoniderna 10-23 November
Klicka på bilden.
Nu är det dags för den årliga meteorsvärmen i Lejonets stjärnbild. Maximum sker den 19:e november. Det spännande med Leoniderna är att utfallet kan variera kraftigt och att den höga hastigheten (71 km/s) på infallande kometgrus kan ge upphov till mycket ljusstarka "stjärnfall". Leoniderna har också genom historien vid några tillfällen blivit en sensationell meteorstorm, såsom år 1833 och 1966. År 1833 uppskattades antalet meteorer över Nordamerika ha nått tvåhundra tusen per timma!
Leoniderna är rester efter passager av kometen 55/Tempel-Tuttle. Med andra ord, ut och observera.
SENASTE NYTT: Oturen var framme med dåligt väder. Tyvärr blev det inte möjligt att se Leoniderna den här gången.
ISS under senaste passagen
Det är en speciell utmaning att fotografera ISS när den snabbt rör sig över stjärnhimlen. Många använder rörlig film för att plocka ut de bästa "filmrutorna". Här är ett experiment att använda digital systemkamera. För att hitta vilka tider du kan se ISS från Karlskrona/Blekinge, se länken Satelliter ovan.
KAF:S Messierlista
Här följer länk till KAF:s lista över vilka Messierobjekt som är synliga från norra halvklotet och under vilka årstider. Du hittar även uppgifter när objekten kan observeras med vanlig kikare. Klicka på bilden.
Färgen på listningen är i rött och svart för att kunna användas i mörker tillsammans med röd belysning. Det röda pappret gör att mörkerseendet inte störs.
Komet C/2007 F1 LONEOS
C/2007 F1 LONEOS fotograferad från Sturkö, 15 oktober 2007, Vixen R200SS, Canon 20D, 142 s.
Vissa observationer tyder på att komet C/2007 F1 LONEOS håller på att öka i ljusstyrka. Kanske blir det möjligt att vi får en ny upplevelse på kvällshimlen. För det är då vi ser kometen. Den försvinner nedanför horisonten redan vid 22-tiden. Du hittar den i nordväst, nedanför och mellan Stora Björn och Björnvaktaren (Bootes).
Du som vill ställa in teleskopet på C/2007 F1, här är "orbital elements":
Kod:C/2007 F1
Namn: Loneos
T: 2007.10.28.64521
Pen: 153.73361
q: 0.402372
Inc: 116.0843
Node: 172.8882
e: 1.000087
(Epoch) 2007.10.27.0
Komet 17P/Holmes
OBS: SENASTE NYTT: komet 17P/Holmes har ändrat ljusstyrka enligt observatörer från 16.8 till 2.5. Du hittar den strax nedanför till vänster om Perseus.
Bilder ovan: Karta, översta foto taget i slutet av oktober. Mellersta bilden tagen 1 november. Nedersta bilden tagen 6 november. Klicka på bilden för större storlek.
Vill du veta mer om kometer och deras namn, klicka denna länk.
