Spanaren

Här på Spanaren hittar du betraktelser, nyheter och andra lustigheter från astronomins värld.

Enlish version (limited) or try Google translation (some translation errors may appear)

Nasa höll presskonferens om Trappist-1



Credit: ESO/IAU, Sky & telescope och NASA.

Kanske hörde du nyheten idag onsdag 22/2 2017 att Nasa höll
presskonferens om att Spitzerteleskopet funnit ytterligare planeter
runt en stjärna som kallas TRAPPIST-1. Det blir totalt 7 planeter i
jordstorlek. De första 2 upptäcktes av belgiska teleskopet Trappist
i Chile 2016. Därav namnet på detta solsystem.

Om stjärnan TRAPPIST-1
Det handlar alltså om exoplaneter, planeter i ett annat solsystem.

Stjärnan, eller "solen" till dessa planeter, är en röd dvärgstjärna,
vilket betyder en mindre stjärna som har relativt låg yttemperatur.
Spektraltypen är M8V, och TRAPPIST-1 har endast 83 ggr jupiters
massa. Den ligger på 39,1 ljusårs avstånd från oss i stjärnbilden
Vattumannen (Aquarius). Idag är TRAPPIST-1 en lugn stjärna men
som ung stjärna kan en dvärgstjärna vara mycket aktiv. Det kan
innebära att planeter runt en sådan stjärna kan ha förlorat sina
atmosfärer eller del av dem. Systemet beräknas vara minst 500
miljoner år gammalt men gissningsvis mycket äldre.


Finns det vatten och syre?
De två innersta planeterna ligger sannolikt för nära stjärnan för att

hysa liv. Däremot ligger tre yttre planeter (1-e, 1-f, 1-g) inom den
habitabla zonen, dvs rätt temperatur för kunna ha vatten i någon fas.
Astronomerna tror att det ska vara möjligt att analysera om det finns
metan, vatten, ozon och syre i planeternas 
atmosfär. Alla dessa gaser
kan vara en indikator på biologiskt liv. Ännu så länge är inget vatten 
eller annat bekräftat, utan kräver noggranna observationer de
närmsta fem åren.

Exoplanet 1-e är väldigt lik vår Jord i storlek och får ungefär lika mycket 
ljus som Jorden. 1-f kan vara mer vattenrik planet och tar emot något
mindre mängd ljus ungefär som Mars. Planeten 1-g är 13% större

än Jorden och tar emot ljus ungefär som vid vårt asteroidbälte.

Några tecken på liv?
SETI har även lyssnat på detta område men inte funnit några intressanta
radiosignaler.

De 7 planeterna ligger samlade nära varandra, så om vi kunna stå
på en av dem och blicka ut skulle det vara en spektakulär syn.

Länk NASA

Bilder på TRAPPIST-systemet

Länk Wikipedia

TRAPPIST-1

ESO


Nyheter 2017

Detta händer på stjärnhimlen 2017


Om du vill planera vilka astronomiska händelser 2017 som du vill
observera eller följa upp kan du göra det här. Vi publicerar en länk
till Paul Schlyters månadsöversikt: LÄNK

Länk till startsidan www.stjarnhimlen.se


 Nyheter 2016

Grand Finale för Rosetta


Den 30 september 2016 kommer rymdsonden Rosetta att ”kraschlanda”
på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenkov. Ja, kraschlandning är väl
kanske inte riktigt rätt uttryck då hastigheten inte kommer att vara högre
än 90 cm per sekund. Rosetta har varit ”moderfarkost” och tidigare bevakat
den lilla sonden Philae som skulle landa på kometen. Tyvärr blev det några
kullerbyttor för Philae vilket gjorde att den landade på en obrukbar plats.
Vi kan nu i alla fall glädjas åt alla månader av resultat som har kommit från
Rosetta, och den data och de bilder som nu kommer att sändas till Jorden
nu när den landar. Rosetta kommer att sända hela vägen ned till ytan på
kometen, ända tills antennen slår emot kometen.

Länkar

http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta/Call_for_Media_Rosetta_s_grand_finale

http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta/Summer_fireworks_on_Rosetta_s_comet

http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta/The_Rosetta_orbiter


Grand Finale för Cassini

Efter nästan 20 i rymden kommer Cassini-Huygensprojeket att avsluta
sin rymdfas nästa år. Den 15 september 2017, kl. 12:07 UT (i skrivande
stund om 362 dagar) kommer Cassinisonden att sluta sina dagar nere i
Saturnus atmosfär. Men förberedelserna börjar redan 30 november 2016,
när Cassini skickas upp över Saturnus nordpol och sedan ned utanför
F-ringen. Detta ska upprepas 20 gånger. Sedan, 22 april 2017 ska Cassini
göra en linknande loop 22 gånger, men dessa gång innanför ringarna,
nära planetens moln. Därefter går Cassini in i Saturnus atmosfär helt
och hållet där den beräknas brinna upp den 15 september.

40-årsjubileum för Voyagers
2017 är det dessutom 40 år sedan de båda Voyagersonderna skickades
iväg från Jorden. Dessa två sonder var de första som tog närbilder på
Saturnus, och Cassini kan sägas ha tagit över arvet efter Voyager 2 och 1
vad avser attutforska området kring Saturnus och dess månar.

Länkar

https://saturn.jpl.nasa.gov/mission/grand-finale/overview/

https://saturn.jpl.nasa.gov

Video: http://www.ustream.tv/nasajpl2


Bra Perseidsvärm i år


Perseid fångad på bild tidigt den 12 augusti 2016. Meteoren passerar med
Vintergatans band som bakgrund. Nere till vänster syns Andromedagalaxen som
en liten ellips. 
Klicka på 
bilden för förstoring. U Petersson


När natten och daggpunkten sjönk uppstod kondens på kamerans objektiv.
Det gör bilden lite disig. Trots det fångade den en av kvällens ljusstarka meteorer.
Det joniserade spåret som syns skiftar i grönt och rött.

Klicka på bilden för förstoring. U Petersson

Ett femtontal personer samlades vid 21-tiden på torsdagskvällen
11 augusti på Uttorps naturreservat på Sturkö. Vädret var idealt
med klar luft, nästan vindstilla och inga moln. Myggen var också
snälla. Vi hade trevligt och lyckades se hela 305 meteorer
("stjärnfall") fram till 02:15, då de sista entusiasterna avslutade. 

Hur mörkt är Uttorp?
Vid observationen 2016-08-11/12 uppmätte vi värdet 21,16
Mag/arcsec2 eller mpss (magnitude per arcsec squared), kl.02:00.
Då ska vi ta hänsyn till sommarperiod och att månen nyss gått ned.

Jämförelse: 

22.0 mpss

Med detta värde avses vanligtvis ljuset från himmeln en månfri natt
på en lantlig plats helt fri från ljusföroreningar.

21.0 mpss

Detta värde är typiskt för landsbygden utan för medelstora/-små
städer. Ljusstyrkan motsvarar strålningen från Vintergatans ljusaste
delar, Såsom Cygnus till Perseus.




Mätningarna är utförda med en Sky Quality Meter SQM.


Perseid fångad på bild 2015. Parallell med Vintergatan i söder. Klicka på bilden 
för förstoring. U Petersson

OBS! Vi träffas denna vecka (32) 2016 på torsdag kväll 21:00

Vi träffas på Uttorps Böte naturreservat på Sturkö på TORSDAG kväll.
Fredag och Lördag verkar vara igenmulna. (Klarnar det upp fredag så
kan man naturligtvis titta även den kvällen.) Solen går ner 20.42 så vi
träffas vid 21-tiden. Ta på varma kläder och något att sitta på. Ta även
med varm dryck, det brukar smaka gott framåt småtimmarna. Det ska
bli roligt att ses igen. OBS, alla är välkomna, även icke medlemmar.
/Styrelsen

Om Perseiderna 2016

NASA förutspår i år upp mot dubbla antalet meteorer från meteorsvärmen
Perseiderna! En liten nackdel är att maximum infaller dagtid den 12:e
augusti. Det löser vi på följande sätt:

Vi observerar efter midnatt den 11:e augusti när Månen gått ned. Forskare
har nämligen också förutspått ett extra "maximum" ca kl.00.30-07.00 svensk
tid då Jorden passerar genom ett förtätat grusmoln, vilket ger ett ökat antal
meteorer. Det lilla "maximumet" sker i två steg: ett ca 00:30, och nästa som
inleds 50 
minuter senare.


Image credit: EarthSky website and Bill Cooke, NASA.

Så här observerar du bäst: Välj ut en riktigt mörk plats, långt i från utomhus-
belysning. Gå ut 20 minuter i mörker först och vänj ögonen till mörkret.
Det ger dig mörkerseende. Därefter ska du betrakta himlen ca 60
grader upp (högt men inte zenit). Vänd dig 60-100 grader bort (öster eller väster)
från radianten (startpunkten) som ligger i stjärnbilden Perseus i norr.

Lämplig utrustning: Vilstol så att du kan se upp mot himmeln, filt att hålla dig varm,
röd ficklampa att inte fördärva ditt mörkerseende, (myggstift), kaffe, fika efter behov. 
Du behöver ingen kikare, men om du även vill titta på annat kan det vara bra att ha.


Lycka till!


På tisdag 4 juli 2016 kommer Juno fram till Jupiter


Image courtesy: NASA/Hubble

Efter 4 år och 11 månader kommer nu NASAs rymdsond JUNO fram till
planeten Jupiter. Det är 27 år sedan sist som vi gjorde något liknande.
Galileo mätte då och fotograferade Jupiter och dess månar under flera
år, fram till 2004. JUNO kommer fram 4 juli, om några dagar, och ska
lägga sig i en bana för att undvika de kraftigaste strålningsfälten.


Samtidigt är JUNOO byggd som en "tank" för att klara strålningen från 
Jupiter. Sonden ska sedan flyga över Jupiters poler och fotografera 
polarsken och göra mätningar. JUNO kommer att vara aktiv i ca 1,5 år.

Härefter dröjer det inte länge förrän ytterligare rymdsonder besöker
vår största planet. ESA skickar sin JUICE, och NASA skickar sin Europa
Mission. Mer om dessa senare.

Hjälp till med bilder!
Ombord på JUNO finns kameran JunoCam. NASA bjuder in allmänheten
att hjälpa till med bilder i två steg: 1) Ta egna bilder med ditt eget
teleskop av Jupiter som hjälp för NASA att hitta intressanta detaljer
som JunoCam ska fotografera, 2) hjälp till med bildbearbetningen av
JunoCams bilder. Sådant jobb brukar normalt forskare göra själva,
men nu låter NASA detta projekt bli publikt.

 

Läs mer på NASAs hemsida
JunoCams hemsida

 


Merkurius och Venus krockade



 

En gåta som länge har förundrat planetforskare är varför Merkurius
inte har samma uppbyggnad som de övriga stenplaneterna. Skillnaden
är att Merkurius har så tunn yttre skorpa i förhållande till manteln och
kärnan. Jordens skorpa är nästan halvvägs in till kärnan.

En teori har varit att den mängd materia med lägre densitet som
fanns kvar i det inre solsystemet när Merkurius bildades inte inte räckte till
att ge planeten tjockare "skal" än det vi ser idag. En annan teori har varit att
Merkurius med tiden förlorat materia pga
 den nära positionen till Solen och
att den starka strålningen där blåst bort materia.

Nu har vi kanske kommit det riktiga svaret på spåren. När sonden
Messenger utforskade planeten för några år sedan konstaterade forskare
att det fortfarande finns lättflyktiga ämnen kvar på ytan, vilka avdunstar och
lämnar märken efter sig. Detta vore inte möjligt enligt de två presenterade teorierna.

Nu säger bl a Dr. Craig Agnor på Queen Mary University of London att den troliga 
förklaringen är att Merkurius en gång i tiden kolliderat med Planeten Venus. Det var
ingen frontalkollision utan en "hit and run" som inte gjorde planeten lika upphettad
av smällen. Resultatet blev att Venus tog med sig en stor del av Merkurius skorpa,
men lämnade kvar en blandad sammansättning av ämnen, inklusive de lättflyktiga
vi ser rester av nu. Modellen verkar stämma också då Venus har lite tjockare skorpa
än vad exempelvis Jorden har.

Om denna modell accepteras av forskarna,så innebär den samtidigt en ökad risk att
Merkurius och Venus åter kan kollidera igen i framtiden, eller med andra planeter,
inklusive Jorden. Det finns då en "resonans" i rörelserna vi inte känt till hittills.


Nyheter 2015

...på Karlskrona Astronomiförenings verksamhet? Då är du välkommen till oss
onsdagen den 3 februari kl 19.00 2015 då vi har en information riktad bara till er som
är nyfikna och kanske har funderat på att gå med i föreningen.

Vi kommer att visa af Chapmangymnasiets observatorium med teleskop. Vi berättar
om vad vi gör på våra onsdagsträffar och när och hur vi observerar stjärnhimlen
samt övrig verksamhet. Vi tittar i stjärnkikaren om vädret tillåter och vi ger prov
på ett föredrag från en vanlig onsdagskväll.

Inget krav på att bli medlem.

Vi samlas på af Chapmangymnasiet, vid dörren längst ner till vänster på den stora
byggnaden (om du kommer genom grinden från Köpmangatan) Vi släpper in fram
till kl 19.00. Porten är låst därför står vi och släpper in och visar till klassrummet.

VÄLKOMNA


Finns planet X eller stjärnan Nemesis?

Astronomer har under lång tid spekulerat om att det kanske finns något större objekt långt ut i solsystemet. Anledningen är bl a att planeten Neptunus och mindre objekt utanför Keuperbältet har en lite konstig bana. Sannolikheten för att detta inte skulle bero på något större objekt skulle vara 1:15.000, dvs det skulle vara mest troligt att faktiskt beror på en planet eller annat objekt. Omloppstiden för detta objekt har nu beräknats till mellan 10.000-20.000 är och storleken på objektet till 10 ggr Jordens massa.

Nasas rymdsond WISE spanade efter ett sådant objekt för ett antal år sedan men fann inget av direkt värde. Sökningarna skedde i det infraröda området och gav som resultat att man fann flera objekt längre ut såsom 20 mindre stjärnor (bruna dvärgar) och asteroider. Med tanke på att man alltså fann objekt längre ut borde man ha sett objekt längre in ännu bättre. Detta gjorde man nu inte och slutsatsen blev att det troligen inte finns några större planeter.

Olika länkar på området

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6350327

http://www.space.com/24989-planet-x-search-nasa-telescope.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/X_(hypotetisk_planet)

https://en.wikipedia.org/wiki/Nemesis_(hypothetical_star)

http://www.space.com/22538-nemesis-star.html


Bolid syntes från Karlskrona

Kl. 19:05 på lördagskvällen (31/10 2015) syntes en mycket ljusstark meteor
- en så kallad bolid - lysa upp kvällshimlen söder om Karlskrona. Den 
lyste med ett mycket starkt sken i blå-grönt, och intensifierades eller
exploderade två gånger innan den tonade ut. Den kom från öster
och gick ned mot väst-sydväst. Det finns en möjlighet att den hör till
Tauridernas meteorsvärm. I så fall är den en rest från Kometen Encke.
Boliden var även synlig från Danmark, Tyskland och Polen. Vissa tror att
meteoren gick över Polen.

En liknande händelse skedde igår och var synlig från Slovenien. Se länkar.

Polska nyheter

Spaceweather

Aftonbladet


Total månförmörkelse och "supermåne" 28/9


Nu på måndag morgon, tidigt den 28 september, ca 04.10 sker det en unik astronomisk
händelse. Samtidigt som månen befinner sig i ett nära läge till Jorden och då syns stor,
får vi en total månförmörkelse. Förmörkelsen denna gång är inte av samma typ som att
månen är i ny fas (mörk), vilket sker regelbundet varje månad. Den här gången kommer
månen att lysa blodröd. Färgen uppstår därför att ljus från solen passerar igenom
Jordens atmosfär där det böjs av och sedan landar på Månen.

När förmörkelsen inleds vid 03-tiden står Månen medelhögt på himlen i sydväst. Under
förmörkelsen hinner sedan Månen vandra mot väster där den går ned vid horisonten
ca 07.00.

Nästa gång en liknande förmörkelse går att se är först 2018, så håll till god nu. Du behöver
offra 
morgonsömnen om du ska se detta. Den centrala fasen börjar ca 03.10 och fortsätter tills
ca 06.30. Maximum inträffar ca 04.10.

Observation
Några medlemmarna ur KAF kommer troligen att observera månförmörkelsen från Saltö badplats
vid hopptornet, om vädret tillåter. Ni som kör bil, släck gärna ned lyset strax innan ni kommer fram
till obsplatsen. 
OBS den tidigare aviserade platsen Bryggarberget i Karlskrona har numera tyvärr för mycket belysning, vilket stör mörkerseendet. 
 

Läs mer här

Nasa-länk

Så blev resultatet


Serie av månens gradvisa förmörkelse och upplysning under hela förmörkelsen.
U Petersson © 2015.

 


Nej, det är inte Jupiter. När gryning kom dalade månen ned bakom horisonten 
och tunna moln bildade band över månens yta. U Petersson © 2015.

 

Från ljus fas till förmörkelse och avslut. Delbild. R Åkesson © 2015.


Från ljus fas till förmörkelse och avslut. Delbild. R Åkesson © 2015.


Från ljus fas till förmörkelse och avslut. Delbild. R Åkesson © 2015.


Från ljus fas till förmörkelse och avslut. Delbild. R Åkesson © 2015.


Från ljus fas till förmörkelse och avslut. Blodröd måne. Delbild. Klicka på
bilden för förstoring. R Åkesson © 2015.


Från ljus fas till förmörkelse och avslut. Delbild. R Åkesson © 2015.


Från ljus fas till förmörkelse och avslut. Delbild. R Åkesson © 2015.


Från ljus fas till förmörkelse och avslut. Delbild. R Åkesson © 2015.


Den helt förmörkade blodröda månen. Klicka på bilden för förstoring.  
H Fridberg © 2015.


Vi tittade på meteorsvärmen Perseiderna - 420 meteorer!

SENASTE NYTT: Observationerna 12/8 på Uttorps naturreservat blev mycket lyckade.
De första meteorerna registrerade vi ca 21:50 och de sista 02:50. Då hade vi fått ihop
hela 420 meteorer. I inledningen av kvällen var vi 20 personer på plats och vid avslutet
var det två tappra entusiaster kvar.

Vädret var i det närmaste perfekt. Klar himmel utan nämnvärd fukt i luften och en svag
bris som höll undan myggen.

Det kom ett flertal besökare till aktiviteten vilket gjorde mötet extra trevligt. 

Vi såg ett stort antal kraftigt lysande meteorer, men inte mer än någon enstaka 
kandidat till bolid. Vi såg även ISS (Internationella rymdstationen) glida förbi ca 21:55.


Deltagare börjar samlas på Uttorp. U Petersson.


Lite planering pågår inför fotograferingar. U Petersson.


En fotograf svävar lätt över kameran under injusteringen. U Petersson.

 


Mörkret börjar lägga sig. Bilstrålkastare bländar tyvärr övertygande . Vinter-
gatans band syns ändå till en del. U Petersson.

Perseid fångad på bild 2015. Parallell med Vintergatan i söder. Klicka på
bilden för förstoring. U Petersson


Fick just in fin bild från Jörgen Karlsson av en Perseid fångad på Sturkö.
Klicka på bilden för förstoring.

 


En kortfilm över himlens rotation (mp4-format. Annat format senare).

-------------------------

Nu 12-13 augusti 2015 är det dags att ta plats ute i naturen för att titta på meteorer.

Det gäller den årliga svärmen Persiederna. 

Vi i KAF åker ut varje år för att se detta fantastiska skådespel. Du som är nyfiken är
självklart välkommen.

Den 12 augusti träffas vi kl.21:00 på Utrops naturreservat på Sturkö.

Vill du läsa mer om Perseiderna finns här en länk.

Det går att fotografera meteorer. Använd systemkamera på stativ . Ställ in på
läge 30 sekunder, ISO 1600 och ha en måttlig vidvinkel (24-25 mm) eller
normal (50 mm) med bra ljusstyrka f 1.4-2.8. Här nedan ser du en sådan bild.


Tack alla besökare för trevlig konferens


Foto: Hans Fridberg © 2015.

Den 8-9 maj 2015 höll vi i Karlskrona astronomiförening vår årliga konferens
"6171 Uttorp" i Blekinge skärgård. I år hade vi spännade föreläsare i form av
Dr. Hampus Nilsson, forskningsingenjör och astronom vid Lunds universitet
samt Tora Greve, konstnär och "umbrafil" som rest världen runt i 25 år för att
titta på solförmörkelser.

​På fredagskvällen var vädret klart och fint ute på Uttorps naturreservat och ett
25-tal entusiaster samlades där för observation. Vi ställde upp teleskop och kikare
under tiden som kvällsmörkret lade sig. Snart dök planeterna Venus och jupiter upp
på himlen. Vi kunde lätt se jupiters fyra Galileiska månar Io, Europa, Ganymedes
och Callisto. En särskild överraskning var att Io och Europa kom att passera varandra
kl.21.29 - en sk ockultation.

Venus lyste mycket starkt och vi kunde se att planeten var i halvfas sett från Jorden.
Planeten Saturnus började dyka upp lite senare på kvällen, men höll sig endast lågt
över horisonten.

Eftersom månen inte var uppe och störde nattmörkret kunde vi passa på att titta på
djuprymdsobjekt. Vi tittade på stjärnhopen M13 i Herkules, liksom Ringnebulosan M57
i Lyran.  Vi tog också in den blå och gula dubbelstjärnan Albireo i Svanen.

Nedan syns bildförklaring till några av objekten som nämns i texten: 
Vänster till höger, övre raden: Jupiter, Venus.

Vänster till höger nedre raden: M13 och M57



Solförmörkelse med moln

Idag 20 mars 2015 var det partiell solförmörkelse i Sverige. Liksom på många
andra platser i landet var vädret totalmulet i Blekinge. Dock lättade molnigheten
upp något framåt 10:20-12:00 i omgångar. Detta gjorde det möjligt för oss entu-

siaster att se händelsen "Live" och fotografera.

Nedan ser du ett utdrag av bilder. Om du klickar på andra bilden finns det en
kort handhållen videosekvens att se. Solen rör sig i filmen pga att fotografen inte
hann hämta stativ.


Foto: U Petersson © 2015. Molnen gjorde det svårt att se eller fotografera solförmörkelsen från Karlskrona.

Foto: U Petersson © 2015. Just som maximum närmade sig kl. 10.55 lättade molnen till en del. Klicka på bilden
för en videosekvens.


Foto: U Petersson © 2015. Strax före kl. 12:00 avslutades förmörkelsen när Månen drog österut.. Klicka på bilden
för en förstoring.


Foto: Richard Åkesson © 2015. En annan av föreningens entusiaster fångade solen från Sjuhalla.
Foto: Richard Åkesson © 2015. Här har Richard projicerat bilden med hjälp av kikare och papper. Klicka på bilden
för en förstoring.

Foto: Jörgen Karlsson © 2015. Vädret blev nog något klarare på Sturkö. Jörgen och Elisabeth kunde fånga den
här fina bilden. Klicka på bilden 
för en förstoring.


Foto: Jörgen Karlsson © 2015. Jörgen fångade även denna fyndiga bild döpt till Solresor. Klicka på bilden för en förstoring.


Norrsken över Blekinge

norrsken Blekinge
Foto: Hans Fridberg © 2015

Som många redan känner till från nyhetsmedia gick det att se norrsken
över stora delar av Europa natten till 18 mars. Anledningen var en kraftig
eruption på solen föregående dagar som skickade partiklar mot Jorden och
försvagade magnetfältet. Det ovanliga var styrkan på solvinden och dess
partikelinnehåll. Detta gjorde att vi i Blekinge och delar av Europa söder om
Sverige kunde se norrsken. Normalt sett måste vi bege oss till norra Sverige
eller Norge för att se sådana himlafenomen.

Medlemmar ur Karlskrona astronomiförening åkte ut till sjön Alljungen och
kunde där se en fantasisk ljusshow. Ovan ser ni ett fotografi från det tillfället.

SENASTE NYTT!!!


Foto: Hans Fridberg © 2015

 

Kvällen 2015-10-07 fick vi ett inflöde av partiklar från en "solstorm" som gjorde
att det åter fanns chans att se norrsken i Blekinge. Två medlemmar från KAF åkte
ut efter vårt onsdagsmöte för att spana.
 Detta är kommentarerna från fotografen:

Plats: Stensjö
Datum: 2015-10-07
Tid: 22:39
Exponeringstid: 108 sekunder
ISO: 640
F-tal: 3,5
Brännvidd: 8mm

När bilden togs var KP-index runt 7 fast tyvärr lite molnigt samt lite dis. Det började på
kvällen vid 21-tiden på KP-index 6 och steg sen till 7 för att försvinna nästan helt vid
23:20 men 
kom tillbaka igen runt 23:45 (strax efter jag köpte en korv med mos) och
steg ända upp till 9 (!) en kort stund 
men då hade molnen lagt sig helt och ingenting syntes.

Mer info än så har jag inte, möjligen att jag hade stark senap och ketchup på korven 
men grillkryddan var slut. 



Redaktörens noteringar: Den som vill förkorva sig, förlåt förkovra sig, kan läsa mer om norrsken/polarsken via länkarna nedan. Ämnet innehåller dock en del "slanguttryck" samt
ofrånkomlig brödtext :-)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Polarsken

http://www.irf.se/Popular/?docid=1131


Program, webbplatser och appar om astronomi

Här är KAFs förslag till program, appar mm som handlar om astronomi.
(Särkild sida finns även på hemsidan för KAF).

 

Dator 

www.astronomi-kaf.se  Karlskrona Astronomiförenings hemsida

Stellarium, gratis astronomiprogram, kan hämtas från hemsidan

www.facebook.com  Karlskrona Astronomiförening KAF

www.heavens-above.com  ISS, satelliter, stjärnkarta, planeter m.m.

www.spaceweather.com  Har solen haft utbrott, kan vi se norrsken

Google earth  Jorden, Månen, Mars, stjärnor

 

För PAD, Telefon på Android 

Google Sky Map                Talar om vad du ser på himlen

ISS Detector                     När och var kan du se ISS.

ISS onLive                        Live-bilder av jorden från ISS

Heavens-Above                 Se ovan 

Lunar Phase                     När dyker månen upp

Solar Max                         Se utbrott på solen 

Solar Viewer                     Var är det norrsken

NASA Space Weather         Se solfläckar m.m.

 

För iPhone, iPad (finns på iTunes)

Alien Space Ship               Rymdpussel för barn

Asteroid Alert                   Nyheter om asteroider som passerar Jorden

ESA                                 Nyheter, filmer mm från Europeiska rymdstyrelsen

Grand Tour                       Resa i solsystemet

NASA                               Nyheter, filmer mm från amerikanska rymdstyrelsen

Moon Globe                      Månglob med namn på kratrar och hav

Moon Tours                      Högupplösta foton på månen

Planets                            Om planeterna

Pluto mission                    Rymdsond på väg till Pluto

PTTUniverse                     Nyheter, filmer mm om rymden

Puzzle Lite                        Rymdpussel för barn

SkyLive                            Väder och upp- och nedgång för planeter

Sky Portal                         Rymdplanetarium från Celestron

Skyview Free                     Rymdplanetarium

Skyweek                           Nyheter, filmer mm från tidningen Sky & Telescope

SkySafari                          Marknadens bästa planetariumprogram alla kategorier

Solarwalk                          Om solsystemet

Stellarium                         Rymdplanetarium (köpeprogram)

Twitter                             Många länkar till andra ställen om astronomi 


 

Sensationellt stjärnbesök för 70.000 år sedan


Image courtesy: NASA

 

För 70.000 år sedan passerade en annan stjärna genom vårt solsystem.
Ja, denna sensationella nyhet kan man läsa om i Astrophysical Letters.
Astronomer vid Rochester universitet i New York säger att de är 98 procent
säkra att detta verkligen har hänt.

Vår närmaste grannstjärna idag är Proxima Centauri, och den ligger på
fyra ljusårs avstånd.

Stjärnan som sägs ha passerat oss för 70.000 år sedan ska ha kommit oss
så nära som bara 0,8 ljusår. Det innebär att den har passerat utanför planeterna,
på insidan av Oorts moln, där många kometer sannolikt finns.

Stjärnan som det handlar om kallas Scholz stjärna (WISE 0720-0846) och ligger
i stjärnbilden Enhörningen (Monoceros) 17-23 ljusår bort. Stjärnan upptäcktes
av astronomen Ralf-Dieter Scholz 2013. Vad som är spännande är att det handlar
om ett binärt system, dvs av två objekt. Den primära himlakroppen är en röd
dvärg med massa som 86 planeter av Jupiters storlek och runt den cirklar en så
kallad brun dvärg med massan av 65 Jupiterplaneter. Bruna dvärgar är ”miss-
lyckade” stjärnor därför att de varit för små för att kärnprocesserna kunnat starta
inne i himlakroppen.

Det var alltså två objekt som passerade genom vårt solsystem då för 70.000 år
sedan. Hastigheten var troligtvis hög och de passerad snabbt förbi. I Oorts moln
huserar kometer, till dess de blir störda ur sin normala dvala och kan hamna på
väg in mot planeterna och solen. En sådan vandring kan ta miljoner år.

Någon form av stjärnpassage genom vårt solsystem bedöms ske ungefär en gång
varje hundratusen år. Däremot en 
passage som Scholz stjärna har beräknats ske
en gång på nio miljoner år! 

Länk till artikel hos BBC.


Jupiter som närmast Jorden

Jupiter 10 februari i år. Notera röda fläcken mitt på planeten och månen Io nere till vänster Foto: U Petersson.

Under slutet av januari och början av februari har planeten Jupiter
varit som närmast vår egen planet Jorden. Det betyder att Jupiter
lyser lite starkare än vanligt på kvällshimlen, och är något större
när vi tittar i teleskop.

Fotografiet du ser togs i Karlskrona tisdagen 10 februari i år. Den
"röda fläcken" som syn strax under mitten och till höger är en stor
orkan bland molnen i Jupiters atmosfär. Den stormen har varit synlig 

i 400 år. Ljusfläcken nere till vänster är månen Io. Den är suddig då den
hunnit förflytta sig under tiden kameran tog bilden.


Trippla månskuggor på Jupiter 24 januari

Så kommer Jupiters månar att skugga planetens yta morgonen 24 januari 2015.

Lördag 24 januari sker en intressant händelse borta vid
planeten Jupiter. Då kommer nämligen tre av planetens egna
månar att kasta sin skugga på planetens yta samtidigt. Det
handlar om månarna Europa, Io och Callisto. Detta är ovanliga
händelser, och att det ska ske nattetid hos oss är ännu mera
ovanligt. Missar du denna chans får du vänta till 2032 och då
händer det dagtid, vilket gör det svårt att se.

De tre månskuggorna är synliga klockan 07:28-07:53 svensk tid, 
(UTC 06:28-06:53). Om vädret tillåter rekommenderar vi att titta på
Jupiter redan tidigare under natten för att se Jupiters röda fläck
passera.

SENASTE NYTT:

Tyvärr blev vädret i södra Sverige inte bra för observation av denna
händelse. Vi fick nöja oss med bilder från annat håll i världen.

Se exempelvis denna länk.


 


Astronomiska händelser 2015

Aktuella kometer

Kometdata (ljusstyrka mm)
När det gäller kometer 2015 kan förutsättningar ändras snabbt. För aktuella
uppgifter använd gärna denna länk eller motsvarande källor.

Kortlista över tänkbara kometer 2015

88P/Howell

C/2014 Q1 PanSTARRS

C/2013 US10 Catalina

Läs mer

JANUARI

Kartor för komet C/2014 Q2 Lovejoy

Sky & Telescope
 

Bilder på Komet C/2014 Q2 Lovejoy

​Lovejoy går nu att se från Karlskrona om kvällarna. I början av januari stör 
ljuset från 
fullmånen en hel del, men senare i månaden finns chans till
bättre observation. Här nedan är ett fotografi taget 2015-01-03. Ljuset
från månen gör att himlen blir ljusförorenad och kometens svans syns inte.
Det är enbart kometens "kärna" med det lysande "molnet" eller koman, som
den kallas, som syns. Koman lyser starkare i grönt eller blågrönt ju närmare
solen som kometen kommer. Den gröna färgen kommer från de kemiska
ämnen som kometen består av. Exempel på kemiska ämnen är Cyan (Cn) och
tvåatomiskt kol (C2).


Foto: U Petersson. 3 januari. Lovejoys koma lyser tydligt i grönt i solljuset pga av ämnena cyan och kol.


Foto: U Petersson. 5 januari. Fortfarande svårt att se antydan om svans på kometen, trots foto genom teleskop.


Foto: U Petersson. 17 januari. Disig himmel med ljusförorening. En 2-minuters exponering.


Foto: U Petersson. 17 januari. Kometen rör sig snabbt. Här följning på kometen. 2 bilder stackade.
 

KALENDER ÖVRIGT 2015

Förklaringar:

UTC = Universal Time (Coordinated). Tidigare användes begreppet GMT

Svensk vintertid är UTC + 1 timma. Exempel: UTC 04:53 = 05:43 svensk tid.

Svensk sommartid är UTC + 2 timmar.

 Januari 3, 4 - Quadrantidernas Meteorsvärm 
Quadrantiderna är en något bättre svärm än genomsnittet, 
med upp till 40 meteorer per timma som mest. Ursprunget 
är antaget till grusrester efter en numera ”utdöd” komet 
känd som 2003 EH1, som upptäcktes 2003. Svärmen är synlig 
årligen från Januari 1-5. Maximum sker natten mellan 3:e 
och 4:e. Tyvärr är det nära fullmåne vilket gör att endast 
de mest ljusstarka meteorerna syns detta år. Bästa platsen 
att observera är från en mörk plats efter midnatt. Meteorerna 
har sin radiant i stjärnbilden Bootes, men dyker upp över 
hela himlen.
 

 Januari 5 - Fullmåne. Månen är nu på rak linje
bakom Jorden sett från Solen. Detta kallas opposition. Mer exakt
sker detta 04:53 UTC. Denna fullmåne kallades ”Full Wolf Moon” 
av den amerikanska ursprungsbefolkningen då det denna årstid 
vargflockar brukade yla utanför tälten. Denna måne har också 
kallats ”the Old Moon” och ”the Moon After Yule”.

 Januari 20 - Nymåne. Månen befinner sig nu direkt
mellan Jorden och Solen vilket ger en helt mörk Måne. Denna fas 
inträder exakt 13:14 UTC. Detta innebär den bästa tiden denna
månaden att studera ljussvaga objekt som galaxer och stjärnhopar.

 Januari 24 - Tre månskuggor på Jupiter. 
Lördag 24 januari sker en intressant händelse borta vidplaneten
Jupiter. Då kommer nämligen tre av planetens egna 
månar att
kasta sin skugga på planetens yta samtidigt. Det 
handlar om
månarna Europa, Io och Callisto. Detta är ovanliga 
händelser,
och att det ska ske nattetid hos oss är ännu mera 
ovanligt.
Missar du denna chans får du vänta till 2032 och då 
händer det
dagtid, vilket gör det svårt att se. 
De tre månskuggorna är synliga 
klockan 07:28-07:53 svensk tid, 
(UTC 06:28-06:53). Om vädret tillåter
rekommenderar vi att titta på 
Jupiter redan tidigare under natten för
att se Jupiters röda fläck 
passera. Se artikel ovan för bild.

 Februari - Dawn vid Ceres. NASAs rymdsond Dawn kommer
nu i februari 2015 att nå dvärgplaneten Ceres. Ceres är det största 
objektet i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Pga sin storlek och 

form, har den officiellt blivit klassad som dvärgplanet, vilket är samma
kategori som Pluto. Ceres är 950 kilo
meter i diameter och stor nog att ha
en rund form. Dawn spenderar 
flera månader vid Ceres och kommer
att skicka tillbaka bilder 
på de första närbilderna av en dvärgplanet
i vårt solsystem.

 Februari 3 - Fullmåne. Månen är nu på rak linje
bakom Jorden sett från Solen. Detta kallas opposition. Mer exakt 

sker detta 23:09 UTC. Denna fullmåne kallades ”Full Snow Moon”
av den amerikanska ursprungsbefolkningen då 
den tyngsta snön
föll denna tid av året. Då jakt försvårades 
kallades denna måne
även ”Full Hunger Moon”.

 Februari 6 - Jupiter i Opposition. Jupiter kommer
detta datumatt vara som närmast Jorden. Den kommer då att
vara fullt belyst av solen och synas väl från Jorden. Detta är
bästa tiden att titta på och att fotografera jätteplaneten och
dess månar. Du klarar dig bra med ett relativt litet teleskop för 
att kunna se banden på planetens yta. Med en bra kikare 7x50 
eller bättre kan du se Jupiters fyra största månar som tycks 
ligga på en linje på båda sidor om planeten. 
 

 Februari 18 - Nymåne. Månen befinner sig mellan
Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden.
Detta händer 21:48 UTC. Missade du chansen första gången så är
detta åter en bra tidpunkt att ta fram kikare och teleskop för att 
ostört studera ljussvaga objekt som galaxer och stjärnhopar. 
 

 Februari 22 - Konjunktion med Venus och Mars.
Konjunktioner är sällsynta händelser, där två eller fler objekt
förefaller vara extremt nära varandra på natthimlen. De två
ljusstarka planeterna passerar varandra bara på bara en halv
grads avstånd. Titta mot öster strax efter solnedgång.
 

 Mars 5 - Fullmåne. Månen är nu på rak linje bakom
Jorden sett från Solen. Detta kallas opposition. Mer exakt sker 
detta 18:05 UTC. Denna fullmåne kallades ”Full Worm Moon” av 
den amerikanska ursprungsbefolkningen då marken började 
mjukna och maskar började synas igen.Denna måne har även 
kallats ”Full Crow Moon, ”Full Crust Moon” och ”Full Sap Moon”.
 

 Mars 20 - Nymåne. Månen befinner sig mellan Jorden
och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta 
händer 09:36 UTC. Missade du chansen första gången så är detta 
åter en bra tidpunkt att ta fram kikare och teleskop för att 
ostört studera ljussvaga objekt som galaxer och stjärnhopar.
 

 Mars 20 - Total Solförmörkelse. En total solförmörkelse
sker när månen fullständigt skymmer ljuset från Solen. Detta avslöjar
solens yttre atmosfär känd som koronan. Solförmörkelsens bana
börjar i centrala Atlanten och går sedan norrut över Grönland 
in i norra Sibirien.

April 4 - Fullmåne. Månen är nu på rak linje bakom Jorden sett från
Solen. Detta kallas opposition. Mer exakt sker detta 12:05 UTC. Denna
fullmåne kallades ”Full Pink Moon” av den amerikanska ursprungsbefolk-
ningens därför att den markerade tiden när bl a rosa mossan kunde ses.
Denna måne har också varit känd som ”Sprouting Grass Moon, the Growing
Moon, och the Egg Moon”. Många indianstammar längs kusterna kallade den
”Full Fish Moon” då detta var tiden för fisk började simma uppströms.

April 4 - Total Månförmörkelse (ej Sverige). En total solförmörkelse
sker när månen fullständigt skymmer ljuset från Solen. Detta avslöjar solens
yttre atmosfär känd som koronan. Solförmörkelsens bana täcker Nordamerika,
Sydamerika, östra asien och Australien. (NASA Map och Information)

April 13 - 18 - International Dark Sky Week. International
Dark Sky Week firas den vecka när det är nymåne i April. Denna vecka ska
man släcka utomhus-belysning för att kunna titta på himlens stjärnor ostört
av ljusföroreningar. Aktiviteten stöds av International Dark-Sky Association,
American Astronomical Society, the Astronomical League.
Så släck din
utomhusbelysning och njut av natthimlens under!

April 18 - Nymåne. Månen befinner sig nu direkt mellan Jorden och Solen
vilket ger en helt mörk Måne. Denna fas inträder exakt 18:56 UTC. Detta innebär
den bästa tiden denna månaden att studera ljussvaga objekt som galaxer och
stjärnhopar.

April 22, 23 - Lyridernas Meteorsvärm. Lyriderna är en medelmåttig
svärm, som vanligtvis producerar upp till 20 meteorer per timma som mest.
Den orsakas av grusstoft efter komet C/1861 G1 Thatcher, vilken upptäcktes
1861. Svärmen kan ses varje år från 16-25 april. I år sker maximum natten
mellan 22:e och morgonen av 23:e. Dessa meteorer kan ibland ge upphov
till kraftiga ljusspår som syns i flera sekunder. Första kvarterets måne går ned
strax efter midnatt, och himlen blir tillräckligt mörk för en fin föreställning. Du
ser detta bäst från en mörk plats efter midnatt. Meteorerna har sin radiant i
stjärnbilden Lyran, men uppträder över hela himlen.

April 25 - International Astronomy Day. Astronomidagen är en årlig
aktivitet med syfte att låta allmänheten och entusiaster, grupper och yrkespersoner
inom astronomi träffas. Temat på Astronomidagen är "Astronomi åt allmänheten"
och på denna dag kommer astronomiföreningar och andra organisationervärlden
runt att arrangera speciella tillställningar. Ta kontakt med din lokala astronomi-
föreningeller planetarium. Du finner också mer information om ”Astronomy Day”
på nätet. För Karlskrona se 8-9 Maj nedan. S
e Astronomical League.

Maj 4 - Fullmåne. Månen är nu på rak linje bakom Jorden sett från Solen. Detta
kallas opposition. Mer exakt sker detta 03:42 UTC. Denna fullmåne kallades ”Full
Flower Moon” av den amerikanska ursprungsbefolkningenas när vårblommor
kommer fram i stora mängder. Denna måne kallades också ”Full Corn Planting
Moon” och  ”Milk Moon”.

Maj 5, 6 - Eta Aquaridernas Meteorsvärm. Eta Akvariderna kan nå
upp i ett antal av 60 meteorer per timma som mest på södra halvklotet, och
kanske runt 30 på norra halvklotet. Meteorerna orsakas av rymdgrus efter den
välkända kometen Halley. Meteorerna går att se från 19 april to 28 maj. Maximum
infaller i år natten till 6 maj. Utgångspunkten eller radianten för stjärnfallen verkar
vara i stjärnbilden Vattumannen. I år har vi nästan fullmåne vilket gör att de ljus-
svagaste meteorerna inte syns.         

Maj 7 - Merkurius i sitt östra läge. Planeten Merkurius når nu sitt
maximala östra läge av 21.2 grader från Solen. Detta är bästa tiden att betrakta
Merkurius då den når sin högsta position över horisonten på kvällshimlen. Du hittar
planeten lågt i väster precis efter solnedgång.

Maj 8-96171 UTTORP stjärnträff. Karlskrona astronomiförening (KAF)
håller öppet hus fredag och lördag med föreläsningar och visning med teleskop i
Blekinge skärgård på Sturkö och Tjurkö. Se mera info.

Maj 18 - Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir
därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 04:13 UTC. Detta är bästa
tillfället denna månad att ta fram kikare och teleskop för att studera ljussvaga
objekt som galaxer och stjärnhopar.

Maj 23 - Saturnus i Opposition. Planeten med ringar är nu som närmast
vår Jord och planetens yta kommer att vara fullt belyst av Solen. Den kommer att lysa
mer än någon annan gång under året kan ses hela natten. Detta är bästa tidpunkten
att titta på och fotografera Saturnus och dess månar. Du kan se Saturnus ringar och
några av de mest ljusstarka månarna med hjälp av ett medelkraftigt teleskop.

Juni 2 - Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden
så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta 16:19 UTC. Denna
måne kallades ”Full Strawberry Moon” av amerikanska ursprungs-befolkningen då den
signalerade den tid på året som man skulle samla mogen frukt. Den sammanträffar
också med skörden för jordgubssäsongen. Månen har också kallat den ”Full Rose Moon”
och ”Full Honey Moon”.


Välkomna till Sjuhalla Gård, 18 oktober kl. 14.00-22.00

Karlskrona astronomiförening (KAF) berättar om astronomi på
Sjuhalla gård utanför Nättraby. Vid bra väder observerar vi solen
på eftermiddagen och på kvällen stjärnhimlen. Vi kommer att ha
bildspel och utställning i Sillsalteriet. Vi kommer även att hålla
information inomhus om intressanta astronomiprojekt. 
Föreningen
dukar fram dryck och tilltugg.

Fototävling



På Astronomins dag och natt ordnar Svenska Astronomiska
Sällskapet en fototävling som är öppen för alla. I år - det tredje 

året i rad för både temadagen och tävlingen - får du och din
kamera gestalta vår plats i kosmos. 

Som tidigare finns det även en klass för taggade astrofotografer
med bara mobilkamera som utrustning. Läs mer här.

Ett arrangemang i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan.

KAF Affisch


Mars och Saturnus i fokus i oktober

Två händelser i oktober kan vara värda observationsförsök:

1) 19 oktober kl.18.00-- kommer kometen C/2013 A 1 Siding Spring att passera nära planeten Mars. Du hittar Mars strax över horisonten i väst-sydväst på väg ned. Du kommer kanske inte att se så mycket av kometen, men följ bilderna sedan på nätet. Du var i alla fall "där ute" och tittade själv, vilket ger en viss känsla (om nu vädret tillåter).

2) 25 oktober kl. 18.00-19.00 kommer planeten Saturnus att passera bakom Månen. Månen ligger till vänster om den nedgående Solen, så var försiktig.


Internationella Månkvällen 6 september


Foto: U Petersson ©

Igår var det som vi meddelat Internationella Månobservationskvällen - InOMN. Tanken är att astronomiföreningar världen över ska ta chansen att skapa intresse för Månen, dess historia och dess betydelse för människor och kultur.

De som deltagit kan få diplom.

Nedan inkomna bilder från KAFs medlemmar


Foto: R Åkesson ©
 


Asteroid 2014 RC passerar nära Jorden och Observera Månen-kväll

Som ni kanske hört via massmedia passerar asteroiden 2014 RC nära Jorden söndag kväll 7 september kl.1818 UT (20.18 svensk tid). Via några gratis LIVE-sändningar (SLOOH och Virtual Telescope) kan ni följa händelsen. Hos VT redan i kväll kl.24.00. MEN också ikväll, lördag, är det internationell kväll att observera Månen. VT börjar sändningarna kl. 22.00 svensk tid. Du hittar länkarna nedan.

2014 RC kommer att passera 10 ggr närmare än Månens bana från Jorden, på ca 3600 mils avstånd. Det är ändå så pass nära att vissa vädersatelliter går utanför detta avstånd.

Länk allmänt

Virtual Telescope observera Månen Lördag 6 sep

SLOOH Asteroiden 2014 RC


Strålande öppning på årets astroträff

Vädret på fredagsmorgonen var lovande när astronomiträffen 6171 Uttorp 
öppnade kl.13.00. Blå himmel med lite blandade moln indikerade att kvällen
skulle bli bättre. Under tiden kunde vi titta på solen genom H-alfateleskop.
Vi kunde tydligt se ett antal solfläckar liksom filament på ytan och bågar i
"ytterkanterna" på Solen.

Efter hand förbättrades vädret ytterligare. Framåt 17-tiden började molnen
lösas upp, och när det var dags för observation vid 20-tiden på Uttorps
naturreservat, var det i princip fri sikt runt hela horisonten och helt vindstilla.

Drygt 20-talet personer anlände till observationsplatsen, och en timma med
febril aktivitet tog vid. Det var med andra ord dags för uppställning av teleskop
och kalibreringar av Go-To-teleskop.

När mörkret sedan sänkte sig uppenbarade sig en fantastisk stjärnhimmel.
Man kan lätt tro att det inte kan bli särskilt mörkt i maj månad, men alla var
nog överens om att det var närmast vintermörkt efter 22-tiden. Vi såg till och
med ett par meteorer.


Foto: Robert Cumming

 

Vi tittade med våra teleskop på planeterna Jupiter, Mars och Saturnus. Både
Mars och Jupiter stod hyffsat högt på himlen, ovanför ”double airmass”, och
gav därför hög kontrast i okularen. Saturnus däremot låg endast en bit över
horisonten och bilden i okularen fladdrade därför en hel del, liksom att det
fanns vissa färgskiftningar .

Gästföreläsaren Dr. Cumming undervisade oss i att hitta ”småplaneterna” Ceres
och Vesta endast med hjälp av fältkikare. Stjärnhoppning med föreningens egen
Dobson plockade in ett flertal djuprymdsobjekt också.


Foto: Robert Cumming

Lördagen startade med bra väder, och solteleskopen vädrades igen. Astrosweden
presenterade ett smörgåsbord av tekniska läckerheter i form av okular, teleskop,
kikare, tillbehör och böcker.

Föreläsarna Hans Bengtsson och Dr Robert Cumming berikade de nyfikna
med ny kunskap om såväl variabla stjärnor som de 12 mest spännande rymd-
forskningsprojekten inom ESO.

När kvällen kom kunde vi dock konstatera att moln hade samlats över hela
himlen och att vinden tilltagit. Någon observation kunde det inte bli den andra
kvällen, men med gårdagens fantastiska obsväder i minnet var nog alla riktigt
nöjda ändå.

Detta var den fjärde träffen 6171 Uttorp och den mest besökta hittills. Salongen 
var i princip fullsatt under föreläsningarna. Gäster kom från både när och fjärran,
inklusive 
Gislaveds och Grönhögens astronomiföreningar.

Vi tackar alla gäster och alla våra egna medlemmar som gjorde träffen lyckad.
Karlskrona astronomiförening firade samtidigt 40-årsjubileum, och den ”evige”
ordföranden Bernth Svensson hyllades av föreningen via Hans Fridberg med ett
avgiftsfritt hedersmedlemskap. Vi får se om Bernth blir nöjd med detta då han samtidigt
ju är föreningens kassör :-).

Träffen arrangerades i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan i Karlskrona.



Samtliga foto ovan utom noterade: U Petersson


Se månförmörkelsen 15/4 på nätet

Den 15 april sker en total månförmörkelse. Tyvärr är den inte synlig från Sverige. Däremot
finns det möjlighet för dig att följa den på nätet.

Sändningen börjar 03.00 UTC, dvs 05.00 svensk tid.

Här är länken:

http://www.ccssc.org/webcast.html


Astronomiska händelser 2014

1 januari Nymåne. Månen befinner sig mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 11:14 UTC. Detta är en bra tidpunkt att ta fram kikare och teleskop för att studera ljussvaga objekt som galaxer och stjärnhopar.

2-3 januari Kvadrantidernas meteorsvärm. Kvadrantiderna brukar tillhöra de bättre av årets meteorsvärmar, med upp till 40 meteorer per timma som bäst. Man tror att denna svärm uppstår genom rymdgrus som lämnats kvar av en numera utdöd komet 2003 EH1. Svärmen syns årligen mellan 1-5 januari. I år blir maximum natten till den 3:e. Månen kommer inte att störa, då den går ned tidigt. Bäst möjlighet har du att se detta från en mörk plats utanför staden, och helst efter midnatt. Meteorerna verkar komma i riktning från stjärnbilden Björnvaktaren (Bootes), men syns faktiskt över hela himlen.

5 januari Jupiter i opposition. Nej, det handlar inte om valrörelsen, men väl om planeten Jupiter som detta datum kommer att vara som närmast Jorden. Den kommer då att vara fullt belyst av solen och synas väl från Jorden. Detta är bästa tiden att titta på och att fotografera jätteplaneten och dess månar. Du klarar dig bra med ett relativt litet teleskop för att kunna se banden på planetens yta. Med en bra kikare 7x50 eller bättre kan du se Jupiters fyra största månar som tycks ligga på en linje på båda sidor om planeten.

16 januari Fullmåne. Nu kommer månen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta 04:52 UTC. Denna fullmåne i januari brukade amerikanska indianer förut kalla för Vargfullmåne på grund av att vargar brukade yla av hunger vintertid utanför indianernas tältbyar. Alternativa namn har varit Gammalmåne och Julmåne.

20-29 januari Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här

30 januari Nymåne. Månen befinner sig mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 21:38 UTC. Missade du chansen första gången så är detta åter en bra tidpunkt att ta fram kikare och teleskop för att ostört studera ljussvaga objekt som galaxer och stjärnhopar.

14 februari Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta 23:53 UTC. Denna fullmåne i brukade amerikanska indianer förut kalla för Full Snömåne eftersom den tyngsta snön vanligtvis föll denna tid av året. Ibland kallades den även Hungermåne. I nordisk mytologi ansåg man att månen (Mani) for fram på nattens vagn, medan solen åkte på dagens vagn.

19-28 februari Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

1 mars Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 23:53 UTC. I gammal folktro var detta en bra tid att ta det lugnt och vila. Missade du chansen förra gången så är det åter igen en bra tidpunkt att ta fram kikare och teleskop för att studera ljussvaga objekt som galaxer och stjärnhopar.

16 mars Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta 17:08 UTC. Denna fullmåne i brukade amerikanska indianer förut kalla för Maskmåne eftersom marken började mjukna lite och daggmaskar kunde synas denna tid av året.

20 mars Vårdagjämning. På torsdagen 17.57 passerar solens mittpunkt gränsen mellan södra och norra himmelshalvan. Då har vi vårdagjämning. Det betyder att dag och natt är lika långa på hela Jorden. På norra halvklotet är vi på väg mot vår/sommar. På södra halvklotet är det i stället höstdagjämning och de är på väg mot höst/vinter. Nu ökar dagens längd som mest på norra halvklotet på hela året.

21-30 mars Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

30 mars Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 18:45 UTC.

 8 april Mars i opposition. Nu är det planeten Mars’ tur att vara som närmast Jorden under året. Detta är bästa tiden att titta på och att fotografera den rödaktiga planeten. Har du ett bra teleskop kan du se mörkare områden på planetens yta och med lite tur de vita polarområdena.

15 april Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta nu på förmiddagen 07:42 UTC.

15 april Total månförmörkelse. Nja, tyvärr inte för oss i Sverige, men väl i Nord- och Sydamerika, liksom i Australien, om du är på resa. Du kan läsa mer på NASA.

22-23 april Lyridernas meteorsvärm. Lyriderna är inte en av de bättre svärmarna vad avser antalet, men däremot i ljusstyrka. Vanligtvis handlar det om 20 meteorer per timma som mest. Den orsakas av grus efter kometen C/1861 G1 Thatcher, som upptäcktes 1861. Meteorerna går att se i april mellan den 16:e och 25:e. Maximum sker natten till den 23:e.

20-29 april Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

29 april Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 06:14 UTC.

29 april Årlig solförmörkelse. En sådan här förmörkelse blir inte total, därför att månen nu är lite för långt bort från Jorden och det läcker en svag ring av ljus från solen runt månen. Det går därför inte att se solens corona. Vill du se detta spektakel får du resa till Sydafrika, Sydpolen eller östra Australien.

 2-3 maj 6171 UTTORP. Boka detta datum i din kalender om du är det minsta intresserad av astronomi och rymden. Den årliga träffen ”6171 Uttorp” sker nu i Blekinges skärgård 2-3 maj på Tjurkö-Sturkö. Alla är välkomna att lyssna på spännande föreläsare och att titta i teleskop. Det blir även försäljning av böcker, kikare och teleskop.

5-6 maj Eta Akvaridernas meteorsvärm. Eta Akvariderna kan nå upp i ett antal av 60 meteorer per timma som mest på södra halvklotet, och kanske runt 30 på norra halvklotet. Meteorerna orsakas av rymdgrus efter den välkända kometen Halley. Meteorerna går att se från 19 april to 28 maj. Maximum infaller i år natten till 6 maj. Du bör vänta tills ¼-månen har gått ned. Utgångspunkten eller radianten för stjärnfallen verkar vara i stjärnbilden Vattumannen.

 10 maj Saturnus i opposition. Nu är den vackra ringplaneten Saturnus som närmast Jorden under året och kraftigast belyst. Då ska du passa på att titta på den i teleskop eller en kraftig kikare. Har du aldrig sett ringarna är det ett absolut måste. Har du tur kan du även se några av de största månarna.

10 maj Internationell Astronomidag 1. I år erbjuder amatörastronomer visning för allmänheten under temat ”Astronomi åt folket”. KAF erbjuder detta evenemang i samband med den årliga träffen ”6171 Uttorp” 2-3 maj (se ovan).

14 maj Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta nu på förmiddagen 19:16 UTC.

24 maj OBSOBS!!! Chans till stor meteorsvärm! Den 24:e finns det möjlighet att Jorden passerar genom rymdgrus som lämnats av kometen P/209 LINEAR. Astronomer är ovissa om resultatet men säger att det kan bli allt från några dussin meteorer per timma till hundratals! Det finns vissa som t o m talar om årtiondets bästa meteorsvärm. Vi håller tummarna! Läs mer

19-28 maj Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

28 maj Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 18:40 UTC.

7 juni Konjunktion mellan Månen och Mars. Månen kommer att passera bara 2 grader från planeten Mars.  Månen kommer att ha visuell magnitud av -12.2 och Mars -0.8. Titta i väster efter dessa himlakroppar.

13 juni Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta nu på förmiddagen 04:11 UTC.

17-26 juni Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

21 juni Sommarsolstånd. KL 10:51 UTC kommer jordaxeln att ha sin maximala lutning som mot Solen. Detta markerar sommarens första dag på norra halvklotet, och vinterns första dag på södra halvan (vintersolstånd). Nu verkar årstiden stå helt ”stilla” för ett tag då förändringen mellan dag och natt nästan är obefintlig på Jorden.

27 juni Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 08:08 UTC.

12 juli Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta nu på förmiddagen 11:25 UTC.

16-25 juli Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

26 juli Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 22:42 UTC.

28-29 juli Delta Akvaridernas meteorsvärm. Den här meteorsvärmen kan producera upp emot 20 meteorer per timma som mest. Den uppkommer på grund av rymdgrus från kometerna Marsden och Kracht. Svärmen går att se mellan12 juli och 23 augusti. Maximum sker natten till den 29:e juli. Det kan bli en bra observation i år då månen inte bör störa. Utgångspunkten eller radianten för stjärnfallen verkar vara i stjärnbilden Vattumannen.

10 augusti Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta nu på förmiddagen 18:09 UTC. Denna måne är årets "största" och kallas i USA för "Super Moon".

12-13 augusti Perseidernas meteorsvärm. Perseiderna är årets mest lättobserverade meteorsvärm. Med upp till 60 meteorer per timma är den en stor glädje att bevittna.  Håll ögonen på KAFs hemsida för info om gemensam utflykt. Strålpunkten (radianten) tycks vara i stjärnbilden Perseus. Maximum inträffar natten till den 13:e. Månen lär störa något hela natten men kanske går det att se ändå om man ställer sig i månskugga. Kometen Swift-Tutle är ursprunget.

15-24 augusti Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

18 augusti Konjunktion mellan Venus och Jupiter. Konjunktioner är sällsynta händelser, där två eller fler objekt förefaller vara extremt näravarandra på natthimlen. De två ljusstarka planeterna passerar varandra bara en kvarts grad från varandra i gryningen. De befinner sig även nära ”Bikupan” bara en grad bort. Detta unika tillfälle får du inte missa. Titta mot öster för att hitta planetparet.

29 augusti Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 14:13 UTC.

 29 augusti Neptunus i opposition. Så är det dags för den avlägsna planeten Neptunus att vara som närmast vår Jord. Nu krävs det teleskop för att se denna blåaktiga ljuspunkt, men för den ambitiöse amatörastronomen blir det inte bättre tillfälle under året.

9 september Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta nu på förmiddagen 01:38 UTC.

15-24 september Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

23 september Höstdagjämningen. Då har vi kommit till höstdagjämningen på norra halvklotet, då dagarna mörknar som snabbast varje dygn. Fast på södra halvklotet går de mot vår/sommar. Just nu är dagen lika lång som natten på hela Jorden.

24 september Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 06:14 UTC.

4 oktober Internationell Astronomidag 2. I år erbjuder amatörastronomer visning för allmänheten under temat ”Astronomi åt folket”. Se efter på KAFs hemsida om det kommer evenemang.

7 oktober Uranus i opposition. Så är det dags för den andra avlägsna planeten Uranus att vara som närmast vår Jord. Nu krävs det teleskop för att se denna grönaktiga ljuspunkt, men för den ambitiöse amatörastronomen blir det inte bättre tillfälle under året.

8 oktober Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta nu på förmiddagen 10:51 UTC.

8 oktober Total månförmörkelse. Vi har otur i Sverige igen. Månförmörkelsen är enbart synlig från Nord- och Sydamerika, liksom Asien och Australien. Flygbokning nästa…

8-9 oktober Draconidernas meteorsvärm. Draconiderna kan nå upp i 20-talet meteorer per timma. Boven bakom dramat är kometen 21 P/ Giacobini-Zinner. Svärmen kan ses från 6-10 oktober med maximum den 9:e. Bäst ser du den efter midnatt.

14-23 oktober Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

19 oktober Kometpassage nära Mars. Kometen C / 213 A1 (Siding Spring) kommer att passera extremt nära planeten Mars på sin bana den 19:e. Så nära att svansen från kometen kommer att svepa över planeten. Om samma hände här på Jorden skulle vi se stora meteorsvärmar.

22-23 oktober Orionidernas meteorsvärm. Orioniderna kan nå upp i 10-talet meteorer per timma. Ursprunget är kometen Haley som också ligger bakom svärmen Eta Akvariderna. Svärmen kan ses från 2 oktober till 7 november med maximum den 22:e. Radianten ligger i stjärnbilden Orion. Bäst ser du meteorerna efter midnatt.

23 oktober Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 21:57 UTC.

23 oktober Partiell solförmörkelse. Solen blir delvis skymd av Månen den här gången. Synligt bara från Nord- och Sydamerika.

5-6 november Tauridernas meteorsvärm. Tauriderna kan nå upp i 5-10-talet meteorer per timma. Ursprunget är dels asteroiden 2004 TG10, dels kometen 2P Encke. Svärmen kan ses från 7 november till 10 december med maximum natten till den 5:e november. Radianten ligger i stjärnbilden Oxen. Bäst ser du meteorerna efter midnatt.

6 november Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta nu på förmiddagen 22:23 UTC.

12-21 november Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

17-18 november Leonidernas meteorsvärm. Leoniderna kan nå upp i 15-talet meteorer per timma. Ursprunget är kometen Temple-Tuttle. Svärmen har sin topp vart 33:e år. Senast hände detta 2001. Leoniderna kan ses från 6-30 november med maximum natten till den 18:e november. Radianten ligger i stjärnbilden Lejonet. Bäst ser du meteorerna efter midnatt.

22 november Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 12:32 UTC.

6 december Fullmåne. Nu kommer månen igen att befinna sig på rätt sida om Jorden så att solen belyser hela månens framsida. Mera exakt sker detta nu på förmiddagen 12:27 UTC.

11-20 december Globe at Night. Vi människor belyser vår jord allt mer med gatubelysning, parkbelysning och privat utomhusbelysning. Detta stör ut möjligheten att se stjärnhimlen liksom att både människor och djur mår sämre av en onaturlig "dag" dygnet runt. Globe at Night är en undersökning där DU kan hjälpa till och mäta stjärnornas synlighet på din ort. Ladda hem den svenska instruktionen här. Observera att mätningarna pågår hela året vid 12 tillfällen. Tag din chans! Det finns en webbapp för att rapportera in ditt resultat online här.

13-14 december Geminidernas meteorsvärm. Geminiderna är en av de bästa meteorsvärmarna och kan nå upp i 120 färgrika meteorer per timma. Ursprunget är asteroiden 3200 Phaeton. Svärmen har sin topp vart 33:e år. Senast hände detta 2001. Geminiderna kan ses från 7-17 december med maximum natten till den 14:e december. Radianten ligger i stjärnbilden Tvillingarna. Bäst ser du meteorerna efter midnatt.

21 december Vintersolståndet. Då har vi till sist kommit till Vintersolståndet på norra halvklotet, då dagarna är nästan konstant mörka och nästan ingen förändring per dygn. Fast på södra halvklotet har de ju sommarsolstånd. Händelsen inträffar exakt kl 23:03 UTC.

22 december Nymåne. Månen befinner sig åter mellan Jorden och Solen, och blir därför mörk och ”osynlig” från Jorden. Detta händer 01:36 UTC.

22-23 december Ursidernas meteorsvärm. Ursiderna är tämligen måttliga och kan nå upp i 5 meteorer per timma. Ursprunget är kometen Tuttle. Geminiderna kan ses från 17-25 december med maximum natten till den 22:e december. Radianten ligger i stjärnbilden Lilla Björn. Bäst ser du meteorerna efter midnatt.


Glöm inte stjärnhimmeln i Jul

Ofta klarnar natthimmeln upp sent i december och i början på januari. Just då är du kanske som bäst upptagen med alla jul- och helgbestyr. Skulle du vara ute och köpa kvällstidningen på julafton (ja, så heter det ju), glöm då inte bort att också titta på vinterns fina stjärngodis, t ex Orion.

Vi i KAF önskar alla astronomivänner en God Jul och Ett Gott Nytt År.


Leoniderna kommer i november

Credit: Wiki Commons
Nu är det dags 14-20 november att bevaka meteorsvären Leoniderna. Leoniderna är en svärm av meteorer, som varje år med början 14 november träffar Jorden. Regnet av meteorer beror på att Jorden då korsar rester i banan av kometen Tempel Tuttle. Dessa rester är i form av små partiklar som träder in i Jordens atmosfär med en hastighet av ca 250.000 km/h och förbränns.
Namnet på svärmen kommer av att meteorerna tycks komma från stjärnbilden Lejonet (Leo). Företeelsen är historiskt  beskriven så tidigt som 802 då kinesiska astronomer beskrev det hela som "ett regn av stjärnor" och egyptierna namngav året till "stjärnornas år".
Vid ett normalt inflöde av meteorer träffas Jordatmosfären av mellan 15 och 20 partiklar per timma, men vissa extrema år, som 1966 och 1999, observerades tidvis mellan 5.000 och 150.000 per timma.Även åren 1833 och 1866 inträffade spektakulära leonidskurar.

Meteorit från ryska Tjeljabinsk

Kommer ni ihåg meteoren som slog sönder tusentals med glasrutor i staden Tjeljabinsk i februari i år? Nu har vi i KAF en av de små rester av meteoriten som hittades i februari-mars. Den verkar har en bränd sida, en s.k. "fusion crust", och en sida med stenyta. Den är svagt magnetisk också. Klassificeringen är LL5 Kondrit.
Enligt vissa forskare kom meteoren från ett asteroid-kluster som hör hemma i Apolloasteroiderna. Detta skulle vara resterna efter en krock ute rymden för högst 40.000 år sedan. Detta kluster av objekt, varav det största - 2011 EO40 - är uppåt 150-300 meter stort, stryker tätt förbi planeterna Venus, Jorden och Mars på sin bana runt det inre solsystemet. Med andra ord kan en ny Tjeljabinsk-smäll hända igen.
Det finns även de som spekulerar i att meteoriterna kommer från en komet! 
Spännande är det i alla fall, tycker vi!
SENASTE NYTT!
Nu har dykare hittat en större meteorit på botten av Tjebarkulsjön Vi kommer väl alla ihåg bilder på det hål i isen som upptäcktes i samband med händelserna i februari. Meteoriten de har bärgat väger närmare ett halvt ton.

Vi träffas på Uttorp för att titta på Persiederna

Senaste nytt 12/8:

Redaktören observerade Perseiderna även måndag kväll då vädret blev klart. Platsen blev denna gång centrala Karlskrona, vilket egentligen inte är en tillräckligt mörk plats. Trots det syntes tjugotalet meteorer under 1.5 timmars observation. Några stycken fastnade på fotografi, som denna (nedan). Här syns tydligt både grön och rosa färg på det joniserade spåret. Till höger syns en passerande satellit. Meteoren passerade nedanför stjärnbilden Delfinen in i Örnen.

Copyright U Petersson 2013, Mod Canon 20D, 24 mm/ 2.8, 30 sek, ISO 3200.

Detta visste du kanske inte om 109 P Swift-Tuttle?

Swift-Tuttle är ju kometen som ligger bakom rymdgruset som ger den årligen återkommande meteorsvärmen Perseiderna. Men visste du att Swift-Tuttle är det största objektet i solsystemet som kommer närmast Jorden i sin bana? Hastigheten på kometen relativt Jorden är hela 60 km/s. Detta tillsammans med kometens massa skulle göra att energi vid en kollision skulle motsvara 27 gånger den som sannolikt slog ut dinosaurierna för 65 miljoner år sedan! Swift-Tuttle är därmed egentligen det största hotet mot livet på Jorden. Läs mer på wikipedia.

Senaste nytt 11/8:

Elva personer från KAF var ute och beskådade meteorregnet söndag kväll. Vi hade tur med vädret då de flesta moln drog på annat håll och lämnade större delen av himlen fri för observation. Luften var mycket klar och himlen var perfekt mörk med lysande stjärnor. Från ca 22.00 till 00.30 såg vi 122 meteorer. Flera stycken var mycket kraftiga, varav en var den kraftigaste vi sett någonsin från Uttorp. Den styrde snett ned genom Pegasuskvadraten och lyste kraftigt i grönt och orange - utan tvekan en bolid. Det joniserade spåret efter meteoren låg kvar i minst 3 minuter i kikare! Resultatet för kvällen var överraskande bra med tanke på att maximum inträffar 24 timmar senare. Vi genomförde observationen då måndagens väderprognos pekar på dåligt väder vid maximum.

Till kvällens övriga ljusfenomen hörde ljungande blixtrar ute till havs i öster och i väster, liksom passage av Internationella rymdstationen ISS, som lyser lika starkt som en planet. Seeingen var mycket bra och även Andromedagalaxen lyste fint denna kväll och såg mycket bred och fin ut i kikare.

Hela upplevelsen lyftes av kaffe med kanelsnäckor och småbröd.

Antalet meteorer från vår observation 2012 med 168 st lyckades vi alltså inte slå. Däremot vissa tidigare noteringar som 10 st år 2007, 85 st 2008, 10 st 2009, 25 st 2010 och 18 st 2011. Skillnaden ligger i väderleken och totala tiden för mätningarna.

(Ursprunglig artikel nedan)

Kvällarna 11-12 augusti är det åter dags att titta på meteorsvärmen Perseiderna. Förra året såg vi 160 stjärnfall under 3 timmar. Det var en fin upplevelse. I år inträffar maximum kvällen den 11:e (söndag) från kl. 23.00-04.30. 

Vi träffas på naturreservatet Uttorp på Sturkö ca 21.00. Närmare tid meddelas via e-post. Vi bjuder på kaffe och te. Ta gärna med övrig fika du önskar.

Faktablad om Perseiderna


Se Jorden från Saturnus och Merkurius

- senaste nytt
Image credit: NASA/JPL Space Science Institute

Första obearbetade bilden. Image credit: NASA/JPL Space Science Institute

Rymdsonden Cassini cirklar sedan ett antal år tillbaka runt den mäktiga planeten Saturnus. På samma sätt cirklar rymdsonden Messenger runt planeten Merkurius. Den 19:e Juli riktade rymdteknikerna sondernas kameror mot Jorden. Resultatet ser du ovan. Vi har endast ett fåtal bilder på Jorden tagna utifrån rymden och det är intressant att se hur en planet av vår typ ser ut från större avstånd. Avståndet från Saturnus till oss är 80 ljusminuter, dvs det tar 1 timma och 20 minuter för ljuset eller en radiovåg att nå oss från Cassini. Mätt i längd blir det ca 1.45 miljarder km. Avståndet från Messenger till Jorden är ca 97.6 miljoner km. Svartvita bilden var inte ännu bearbetad av NASA. Bl a ser vi ett vertikalt ljusstreck som kallas "blooming". Detta är en artefakt av ccd-kameror och är borttaget i de övre bilderna.

Länk 1 till sida med bilder

Länk 2 till sida med bilder

Runt om på Jorden kunde allmänheten samlas och vinka till Saturnus och sedan skriva ut ett diplom från NASA. För Sveriges del var det inte så intressant då vi befann oss på Jordens nattsida som var vänd bort från Saturnus då.


Missa inte astronomiträffen
6171 UTTORP 2013
3-4 maj

 

FRITT INTRÄDE:

- Föreläsningar: Fredag 3 maj - KAF visar datorprogram
- Föreläsningar Lördag: Astronom Peter Linde kl.14.30, Astrofotograf Göran Strand kl. 16.00.

- Försäljning av teleskop, kikare, böcker
- Information om Karlskrona astronomiförening KAF
- Kvällsobservation av planeter mm (vid bra väder)
- Dagsobservation av solen i solteleskop
- Träffa likasinnade

Plats: Tjurkö Intresseförenings hus (mitt emot kyrkan) i Blekinge skärgård (30 min med bil från Karlskrona).

Länk till mer information


 

Se komet Pan-STARRS


Du ska titta mot väster när solen går ned. Image credit: Wikimedia

Nu i mars och april har du chans att se komet Pan-STARRS passera genom vårt solsystem. Kometen upptäcktes 6 juni 2011 av ett teleskop på Hawaii som bevakar riskobjekt mot Jorden. Den fick beteckningen C/2011 L4 eller Pan-STARRS.

Den 10 mars var Pan-STARRS som närmast Solen (0.3 au). Den beräknade omloppstiden för kometen runt solsystemet bör bli 106.000 år. Vi vet däremot inte om kometen någonsin återvänder in till Solen igen.

Kometen kommer ursprungligen från Oorts moln, i ytter-kanten av vårt solsystem. Resan in till Solen har säkert tagit miljontals år.

Ljusstyrkan har blivit något lägre än de första prognoserna pekade på. Nu ligger den runt +1 till +2. Vissa säger +3.

Ju längre in vi kommer i mars månad, desto högre upp på himlen kommer kometen att befinna sig. Det gör det lite lättare att se den efter den 15-18:e mars då himlen hinner mörkna mer innan kometen försvinner under horisonten.

Planeten Mars, Månen, Solen och kometen

Den 12:e mars ser vi en unik samling av objekt på himlen i väster vid solnedgången. Då ligger planeten Mars, Månen, Kometen och Solen alla nära varandra. Tyvärr gör solned-gångens ljus det svårt att se allt. Bästa klockslaget att observera kometen den 12:e är från kl.18.15 till kl.19.15 då den försvinner under horisonten.

Nästa onsdag 20 mars ska kometen vara synlig fram till kl.20.50, då den försvinner under horisonten.

Om vi har tur med vädret kommer KAF:s medlemmar att observera kometen varje dag. Vi gör troligtvis en gemensam observation onsdag 20 mars.

AKTUELLA BILDER

KAFs egna bilder, tagna från Bryggarberget i Karlskrona. Klicka på bilderna för att öppna större variant.

Fredag 15 mars


Helbild när himlen mörknat. Foto: H Fridberg.



Förstoring av föregående bild. Foto: H Fridberg.


Kvällens ljus lägger sig. Första bilden av PanSTARRS. Foto: U Petersson.


Detalj av föregående bild. Foto: U Petersson.


Mörkret lägger sig. Foto: U Petersson.


Detalj av föregående bild. Foto: U Petersson.


Fotogubbar i den kyliga kvällen. Foto: U Petersson.


Videofilm (engelska)

GLÖM INTE VÅR ASTRONOMIKONFERENS 3-4 MAJ PÅ TJURKÖ-STURKÖ. LÄS MER


Hur hittar man en meteorit?


Är detta en meteorit? Kanske - undersökning pågår. Foto: copyright  Hans Fridberg.

Svaret är att det är svårt. Chansen att stöta på en meteorit ute i naturen är mycket liten. Visserligen faller det in mer än 40 ton grus mot Jorden varje dygn, men det mesta brinner upp högt uppe i atmosfären och når aldrig jordytan. Ett exempel är meteoren som nyligen flög in över södra Ryssland. Hittills finns inga bekräftade uppgifter på att något material nådde jordytan. Den stenen beräknas ändå ha varit uppåt 15 meter stor från början. Det händer ändå att det ramlar ned enstaka stenar. Väder och vind gör att stenarna förändras och blir svåra att upptäcka.

Hur ser man trots det om en sten i själva verket är en meteorit? Ja, det vanligaste kännetecknet är att de har en svartbränd yta. Att de är magnetiska är också ett bra tecken.


Foto: copyright  Hans Fridberg.

Vad är skillnaden mellan en meteor och en meteorit? En meteor är namnet på händelsen att något kommer in i atmosfären och ger ljusfenomenet. Om meteoren klarar sig igenom atmosfären ned till jordytan kallar vi den en "meteorit", vilket egentligen betyder en "himlasten".

Andra intressanta "astronomi-stenar"

Vi har exempel på Jorden där meteorer och asteroider slagit ned. Vi ser resterna av olika nedslagskratrar. I mellansverige har vi bland annat Siljansringen. I södra Sverige har vi sjön Mien norr om Karlshamn. Sjön är resterna av ett nedslag för drygt 120 miljoner år sedan. Vid nedslaget förgasades meteoren och den lokala berggrunden krossades och smältes om. Då bildades den lokala bergarten Ryolit, eller som den också kallas Mienit.


Mienit vid sjön Mien: Foto. copyright Hans Fridberg.

Om du har en sten som du undrar över är du välkommen att kontakta KAF för att visa upp din sten.

 


 

Meteor över Ryssland

 

Det gick ut som en toppnyhet över hela världen. Det handlar naturligtvis om meteoren över Tjeljabinsk i södra Ryssland. Då alla nyhetsmedia har rapporter hänvisar vi till dessa. Här är däremot en analys som astronomer gjort om meteoren:

Den kom in i atmosfären kl.03.15 UT (04.15 svensk tid)
över Tjeljabinsk (Chelyabinsk) i södra Ryssland
Storleken var ca 15 meter
Massan beräknas till 7000 ton
Hastigheten var i början 18 km/s
Den bröts sönder på 20-25 km höjd
Det skapade en chockvåg på ca 300.000 ton TNT
Hiroshimabomben motsvarade 12.500 ton TNT
dvs meteoren var 24 gånger kraftigare

Länkar

Populär Astronomi

Youtube


Asteroiden 2012 DA 14

 

Image credit: Wikipedia common

Idag fredag 15 februari passerar asteroiden 2012 DA 14 ca 2700 mil från Jorden. Asteroiden är ca 50 meter stor och passagen beräknas inte utgöra något hot mot oss på Jorden. Passagen har sin närmaste punkt kl. 21.00 svensk tid. Statistiskt brukar liknande objekt slå ned på Jorden var 50.000.100.000 år. Ett sådant nedslag ser vi resterna efter i Meteor Crater i USA. Energimängden i sådana nedslag motsvarar tusentals gånger större kraft än en atombombsexplosion av Hiroshimatypen. Som jämförelse skulle ett nedslag av t ex en 50 m stor sten i Öresund orsaka en 1


Asteroid döpt efter naurreservat i Blekinge

Det har blivit allt svårare att hitta bra observationsplatser för den som
vill titta på stjärnorna. En av orsakerna är den frikostiga mängd av
belysning som vi använder i vårt moderna samhälle. Urbanisering och
belysning verkar gå hand i hand utan några större betänkligheter om de
negativa miljöeffekter som kan uppstå i naturen på grund av konstbelysning. Utomhusbelysning skapar ofta ljusförorening som en bieffekt och dessa
föroreningar kan spridas miltals från källan.

Åren 2005-2009 genomförde Spanarens redaktör, Ulf Petersson, en inven-
tering i Blekinge av naturligt mörka platser som lämpar sig för astronomi
och studiet av stjärnhimlen. Bästa platsen blev Uttorps naturreservat på
Sturkö i Blekinge skärgård. Platsen är ovanligt väl skyddad från belysning
och har dessutom ett öppet landskap där horisonten går att se nästan
runtom i alla väderstreck.

Detta gjorde att Karlskrona Astronomiförening (KAF) valde att förlägga sina utomhusobservationer på Uttorp, liksom att starta upp ett årligt återkommande
evenemang med naturreservatet som en central punkt för alla som är intres-
serade av astronomi. Redaktören tog även kontakt med Internationella
astronomiska unionen och dess chef Brian G. Marsden på Minor Planet Center
under vintern 2009. Det är MPC som ansvarar för namngivning av alla objekt
på himlen. Tanken var att det kanske skulle gå att få sätta namnet Uttorp på
någon asteroid som en hyllning till den mörka platsen.

Ett extra önskemål från Ulf var att asteroiden skulle vara, i alla fall teoretiskt,
möjlig att observera från Uttorp. Efter ett halvårs väntan fann vi att beslutet
blev positivt sommaren 2010. Man hade valt ut en asteroid – betecknad
1981 UT – vilken hade upptäckts 1981 av radioastronomen L. G. Taff. Asteroiden
fick nu nya namnet 6171 UTTORP och den som söker i stjärnkartor ser att aste-
roiden oftast ligger ovanför horisonten sett från Sturkö.

Föreningen fick tyvärr aldrig chans att tacka Brian Marsden för hjälpen då
denne hastigt gick bort 2010. Marsden började sin karriär som just amatör-
astronom, och det kanske gjorde att han gärna ville stödja sådan verksamhet
som bedrivs på Uttorp. Alla medlemmar i KAF är i alla fall mycket tacksamma.
Efter denna händelse är nu KAFs årligen återkommande astronomikonferens
döpt till 6171 UTTORP.

Länkar

JPL Nasa

Brian G. Marsden

MPC