Spanaren

Här på Spanaren hittar du betraktelser, nyheter och andra lustigheter från astronomins värld.

Enlish version (limited) or try Google translation (some translation errors may appear)


Mät stjärnljuset med Globe at Night

3-16 mars är det dags att gå ut och mäta magnituden för stjärnorna där du bor. Du ska titta på stjärnbilden Orion och räkna antalet synliga stjärnor. Du hittar kartor och jämförelsebilder om du följer länken nedan. För att få fram rätt GPS-koordinater för din plats, söker du fram platsen exempelvis på www.hitta.se och begär GPS-koordinater (finns till höger).

Instruktioner och jämförelsebilder

Länk Globe at Night 

 


 

Hanny's Voorwerp


År 2008 upptäckte en av deltagarna i Galaxy zoo ett underligt objekt som tidigare inte setts i universum. Galaxyzoo är ett projekt att kartlägga nyfotograferade galaxer i universum, och som tidigare inte klassificerats. Projektet är öppet för allmänheten, och den som fann det underliga föremålet var en tjej från Holland. Objektet är nu uppkallat efter henne till Hanny's Voorwerp och betyder Hannys objekt. Förmodligen handlar det om ett exiterat gasmoln som har fått sin energi från det svarta hålet i den närbelägna galaxen. Men den mystiska formen och färgen har gett upphov till spekulationer på nätet.

Varför inte själv delta i Galaxyzoo? Kanske hittar du ett fenomen som blir uppkallat efter dig... 

Länk till videor:

Youtube sixtysymbols

Youtube Sky@Night Galaxyzoo

Youtube amatörvideo (dålig musik)


Se Mars i Januari
Jorden och Mars är på väg mot ett nära möte. Den 27:e Januari kommer den röda planeten att befinna sig endast 99 miljoner kilometer (0.66 AU) från oss. Den kommer då att se större ut i ett teleskop (14.1 bågsekunder) än vad den gjort 2008 till 2012.
 


 
Geminidernas meteorer

På samma sätt är det dags att spana efter meteorsvärmen (meteor shower) Geminiderna. Maximum sker 14 december, kl. 06.00 svensk tid (05.00 UT). Som namnet antyder tycks de komma från stjärnbilden Tvillingarna (Gemini). Det stora antalet meteorer beror på att Jorden passerar genom att gammalt moln av grus från en numera försvunnen komet 3200 Phaeton.

Länk till sida med video

 


 

Leoniderna

Nu är det dags för meteorsvärmen Leoniderna. Maximum sker 17 november mellan kl. 22.00 och 23.00 svensk tid (UTC 21-22), fast det går att se Leonider från 4 november.

Varje år passerar Jorden rester efter kometen Temple-Tuttle. Detta kometgrus träffar atmosfären med hög hastighet, ca 250.000 km/h, och ger upphov till meteorer, eller "stjärnskott". Radianten, eller "centrum" varifrån meteorerna tycks komma på himlen, är i stjärnbilden Leo (lejonet).

 


 

Galileiska Nätter!

 

I år är det ju internationella astronomiåret (IYA2009). Detta till åminne av att det är 400 år sedan Galileo Galilei inledde mänsklighetens observation av himlen med hjälp av teleskop. Du kan dessa kvällar själv besöka internetbaserade teleskop och visningar för att ta del av astronomi.

 

Här följer ett par adresser:

Virtual telescope

Universe alive

 


 

Dags att räkna stjärnor igen

 

Varje år kan du vara med och kontrollera hur mörk eller hur ljusförorenad stjärnhimmeln är där du bor. Det hela är enkelt. Gå ut de föreslagna kvällarna och räkna hur många stjärnor du kan se utan kikare i stjärnbilden Svanen (Cygnus). Därefter rapporterar du in ditt resultat på webbsidan för projektet. När det är gjort kommer din rapport att synas på världskartan och din bedömning hjälper vetenskapen att beräkna världsläget kring ljusföroreningar. Du hittar alla förklaringar och kartor mm på länken nedan.

Hemsidan:

http://www.windows.ucar.edu/citizen_science/starcount/

Instruktion:

http://www.windows.ucar.edu/citizen_science/starcount/GWWSC2009_ActivityGuide.pdf

Senaste nytt: Nu kan du inte rapportera längre. Bevaka istället resultatet: Gå in på hemsidan ovan och gå till Results. Där kan du zooma in på enskilda observationer och se uppskattade begränsande magnituder.


 

Se ISS passera Karlskrona

 

Du vet väl att du kan se internationella rymdstationen och från Karlskrona när den passerar över natthimlen. Nedan ser du passertiderna. Du ska titta halvhögt upp på himlen ungefär i höjd med där du vanligen ser Månen, Venus eller andra planeter. ISS rör sig i riktning från väst-sydväst mot öster. Den ser ut som en ljusstark stjärna som lyser med fast sken. Den blinkar inte, i så fall ser du ett flygplan.

Datum     Starttid    Riktning   Slut     Sluttid

9 Sep      21:37:42     SW      SSW     21:38:13
10 Sep    20:28:11     S         SE        20:30:47
10 Sep    22:01:57     SW      SW       22:02:17

11 Sep   
20:51:41      SW      SSE       20:54:28
12 Sep    19:42:06     S         ESE      19:45:35

12 Sep    21:15:54     SW      S          21:18:15

13 Sep    21:40:21     WSW    SW       21:41:56

14 Sep    20:30:02     WSW    ESE      20:34:04

SE=sydost

SW=sydväst

SSW=sydsydväst

 


 

Astroträffar i sommar

Vid ungefär samma tid varje sensommar träffas fritids-astronomer och gäster i Grönhögen på Öland för att lyssna på föreläsningar, syna nya teleskop och inte minst, göra gemensamma observationer nattetid. Den träffen kallas Sagittarius och gick av stapeln förra veckan. Kommande helg är det dags för en unik motsvarande aktivitet på Ven. Detta evenemang sker dock i samband med astronomiåret.

 

Foto: M27, Hantelnebulosan, tagen under Sagittarius-träffen, 23 augusti 2009. Fotograf: U Petersson, KAF. Klicka för större bild.

 


 

Se Neptunus

 

Under sommarkvällarna syns Jupiter lysa starkt i sydväst. Alldeles vid sidan om (mot öster) kan du just nu se Neptunus med en vanlig fältkikare. Du måste vänta till framåt midnatt då Neptunus är mycket svag ( M 7.8). Neptunus befinner sig hela 29 AU bort (29 x 150 miljoner km). Jupiter ligger på "bara" 4 AU avstånd och är mycket ljusstark. Om du tittar noga på Jupiter ser du även tre av dess månar: Ganymedes, Europa och Callisto.


 

 Nattlysande moln i sommarnatten

 

Nu är säsongen i full fart för det forskarna kallar "nattlysande moln". Dessa NLC (noctilucent clouds) eller NLM (svensk förkortning för nattlysande moln) förekommer på ca 80 km:s höjd. Där uppe i atmosfärens yttersta områden borde iskristaller inte finnas naturligt. Kanske kommer de från andra källor.


 
Nytt om Merkurius
Rymdsonden Messenger harrapporterat tillbaka ny information om Merkurius. Av denna framgår bl a att Merkurius har haft omfattande vulkanism en gång i tiden. Utöver detta avslöjar nya bilder att det finns en tidigare okänd jättekrater, 700 km stor. Denna har döpts till Rembrandt.
 
Läs mer via länken

 
Meteorsvärmen Lyriderna
I mitten av veckan (21 april) når meteorsvärmen Lyriderna sitt maximum. Radianten (himmelscentrum)är stjärnbilden Lyran, men meteorer ses normalt fara över hela stjärnhimlen. Bege dig till en mörk plats, utom räckhåll för ljusföroreningar, och ha varma kläder. Om vädret tillåter ska du kunna se kanske 10-20 meteorer per timma runt midnatt.

 
Praktisk astronomi på Stumholmen
När vädret tillåter kommer KAF att hålla visning kring praktisk astronomi vid Kungshall på Stumholmen. Första försöket blir onsdag 8 april, fr o m ca kl. 19.00. Vi samlas på gården till Chapmanskolan och förflyttar oss genast till Stumholmen där vi ställer upp teleskop och utrustning. Ta på er varma kläder och medtag gärna egen fika. Det är också bra att ta med egen vanlig kikare.
 
Internationella astronomiåret IYA2009

2009 har proklamerats som det Internationella astronomiåret av den Internationella astronomiska unionen (IAU). Under året firar därför alla yrkes- och amatörastronomer att det är 400 år sedan Galileo riktade en kikare mot himlen vilket startade en revolution inom forskningen. Vi inom KAF vill sprida intresset för astronomi genom olika aktiviteter riktade till allmänheten. Vi ber er därför att hålla ögonen öppna efter påannonserade aktiviteter på denna, vår hemsida.


ISS och Discovery över Sydsverige

 

Klicka på bilden för att gå till ny sida med större bilder

I tisdags kväll, 17 mars, kunde man från Karlskrona se internationella rymdstationen ISS och rymdfärjan Discovery flyga nära varandra strax innan de skulle docka. Med tanke på att rymdfärjorna snart tas ur bruk, är det få gånger kvar att uppleva denna syn. Vid tillfället flög de med ett inbördes avstånd av ca 10 km, ca 1 timm före dockning. De båda kunde ses förflytta sig under Orion, mot Sirius.

 


 

Dags att delta i Globe at Night 16-28 mars

 

Courtesy: Globe at Night

Varje år får allmänheten medverka i ett forskningsprojekt där natthimlens synlighet mäts. Den här gången är projektet öppet 16-28 mars. Vad du behöver göra är att räkna antalet i stjärnbilden Orion, enligt instruktionerna på den länkade sidan. Därefter rapporterar du ditt resultat online. Efter detta redovisas en världskarta, med dina resultat länkade. Klicka på länken och följ instruktionerna.

Globe at Night 2009


 

Se astronomivädret för Karlskrona

Ye Quanzhi

I Nordamerka har amatörastronomer i flera år kunnat se en observationsguide över väder och seeing. Nu har även vi i Blekinge tillgång till samma typ av överblick. Guiden är på engelska, men nedtill på sidan finns alla förklaringar.

Minst lika intressant är "Useful links", där du hittar aktuell stjärnkarta, möjlighet att länka din Outlook med astronomiska händelser, och snabblänk till överflygningar av ISS mm. Kort sagt mycket trevliga, matnyttiga saker.

Länken finns permanent på KAF:s sida Vädret.

Vädret



 

Senaste rapport om komet LULIN

 

C/2007 N3 LULIN fotograferad från Karlskrona 2009-02-27, kl.21.00 mot sydost. Fotograf: Ulf Petersson. Stjärnan Regulus (Leo) kan anas i nedre vänsterkanten. Klicka på bilden för att se fler fotografier.

Komet LULIN C/2007 N3 avtar nu sakta i ljusstyrka. Likaså den joniserade extra svansdelen (antisvansen) gömmer sig nu i riktning bakom kometen, vilket gör att den inte längre är synlig från Jorden. Endast den vanliga svansen av ispartiklar och grus, är synlig. Kometen har en härlig blå-grön färg, och centrum i kometen lyser klart i vitt.


 

Månen och Venus ett himlapar

 

En vacker syn belönades den som tittade på mot väster i går kväll. Månens skära och Venus gjorde sällskap på natthimlen. Med endast 8 fullmånars avstånd (4 grader) utgjorde de en skön syn.


Meteor lyste upp Sydsverige


Teckning av generell bolid. Image credit: Wikipedia

Lördag kväll, 17 januari ca kl. 20.00, bevittnade många människor i Sydsverige och Danmark ett ljusfenomen som beskrivs som en central ljuskropp med en lång svans som for över himlen. Det hela varade ett några sekunder, men man har rapporterat färger i blått och grönt. Allt pekar således på en vanlig "bolid", dvs en kraftig meteor, som gick sönder på hög höjd och brann upp.

 

Komet C/2007 N3 Lulin


Nu är det snart dags att börja spana efter säsongens första komet: C/2007 N3 Lulin. Denna upptäcktes 2007 av kinesiska astronomer. Kometen beräknas kunna nå 5:e magnitud i februari, vilket betyder att den ska kunna ses med blotta ögat. Nu ska den kunna ses med teleskop. Kometens bana går genom Vågen för att i februari passera Jungfrun och sedan nedanför Lejonet. Från ca 10 februari runt midnatt bör vi definitivt kunna se denna komet.

Ban-data:

Epoch 2009 Jan. 9.0 TT = JDT 2454840.5
T 2009 Jan. 10.66551 TT                                 MPC
q   1.2125523            (2000.0)            P               Q
z  +0.0000043      Peri.  136.85390     -0.92916054     -0.36953038
 +/-0.0000079      Node   338.53392     -0.34642777     +0.86057082
e   0.9999948      Incl.  178.37278     -0.12902902     +0.35052129


Länkar:

Sky & Telescope

Lulin page

 


Internationella astronomiåret 2009. Invigning i Göteborg 10 januari 

 

Klicka här för att se filmtrailern

I Göteborg invigs astronomiåret på Naturhistoriska museet (www.gnm.se) lördagen den 10 januari kl. 13:00, då även vandringsutställningen ”Upptäck Universum” invigs. Ceremonin arrangeras i samarbete med Svenska astronomiska sällskapet och Slottskogsobservatoriet. Medverkar gör bl a Hans Olofsson, Onsala rymdobservatorium, Gösta Gahm, Stockholm och Gunnar Sporrong, Slottskogsobservatoriet. Marie Rådbo, hedersdoktor vid Chalmers, kåserar om ”Ögon känsliga för stjärnor”.


Kl. 14.00 föreläsning av författaren Atle Naess, Norge:” Kikare, solfläckar och avundsjuka – om Galilei och hans upptäckter” (föredraget blir på norska). Atle Naess är författare till boken ”När jorden stod stilla – Galilei och hans tid”.



Lyssna på podcast om astronomi varje dag

"365 Days of Astronomy" är ett projekt att sända en ny podcast varje dag under hela 2009. Episoderna skrivs, spelas in och produceras av över hela världen. Du kan prenumerera på dessa podcast antingen viaiTunes eller via RSS. Se länkar nedan.


Länk till 365 Days of Astronomy


Prenumerera via iTunes

Prenumerera via RSS feed



Quadrantiderna 3 jan

Den 3:e januari är det dags för maximum för meteoritsvärmen Quadrantiderna. Radianten för denna ligger i Björnvaktaren (Bootes). Namnet quadrantiderna kommer från en under 1700-talet tillfälligt påhittad stjärnbild, Quadrans Muralis, på samma plats.


 

Komet C/2007 W1 BOATTINI

 

Nu ska kometen Boattini börja öka i ljusstyrka. Dock är den alltför ljussvag att kunna ses med blotta ögat. Rikta blickarna mot Andromeda och Triangeln. Se mitten på kartan.


Stora stjärnräkningen

 

Nu är det åter dags för den årliga kontrollen av hur stjärnhimlen ser ut där du bor. Du går till webblänken, skriver ut stjärnkartan och jämför sedan hur många stjärnor du kan se jämfört med kartan. Då får du fram begränsande "magnituden" för din observationsplats. Du rapporterar in dina resultat till Great World Wide Star Count. Så småning om visas dina observationer på världskartan och du har gjort ett bidrag till forskningen om ljusföroreningar.

Senaste nytt: KAF har gjort observation i Karlskrona vilken du kan se under "Results". Du hittar dit via länken nedan.

 

Gå till:

http://www.windows.ucar.edu/citizen_science/starcount/


 

Perseidernas meteorsvärm 12 och 13 augusti

Natten till den 12:e och 13:e augusti är det dags för att titta på meteorsvärmen Perseiderna. Då passerar Jorden genom stoft i rymden från svansen på kometen Swift- Tuttle. Om du vill dela upplevelsen med oss i KAF tar du kontakt med vår ordförande. Se "Bli medlem".

Resultat:
I går kväll (måndag) samlades de tappra entusiasterna i KAF ute på Uttorp för beskådande av eventuella Perseider. Vi visste att vädret skulle bli dåligt tisdag, så alternativen fanns ej. Det blev Bernth, Hasse, Börje och Ulf.

Aftonen började mycket bra. Redan ca 21:00 "flashade" två starka meteorer till i på rätt kurs från Perseus fast borta i väster. Det var ordentlig magnitud, då himlen fortfarande var ljus.

Därefter dröjde det en timma innan vi såg fler. Efter detta kom natten och vi belönades med hela 87 meteorer på 2.5 timmar. De flesta var av mycket god intensitet och jublet hördes säkert vida omkring när vi KAF:are blev exalterade. Ibland fick vi ackompanjemang av kattugglor. De är ju inte så konstigt när vi själva är sådana nattugglor.

Vi var mycket nöjda när vi bröt upp frammåt 1-tiden. Det var nästan så man inte ville hem, men tyvärr väntade ju jobbet nästa dag.

Sammanfattningsvis:

- Hela 87 ljusstarka Perseider (vi räknade bara de med rätt radiant)
- Otroligt många satelliter, varav två flög i formationsflygning genom Lyran med mycket liten gradskillnad emellan.
- En fin måne där kratrar var belysta på skuggsidan
- En väldigt ljusstark Jupiter, på gränsen till störande för meteoritobs
- Mycket goda bullar som Bernth bjöd på till kaffet.

 


Månförmörkelse 16 augusti

Nästa händelse är en nära nog total månförmörkelse som blir synlig den 16:e augusti. Maximum uppnås  23:14. Du som vill dela upplevelsen med oss i KAF, tar kontakt med vår ordförande. Se "Bli medlem".


Solförmörkelse 1 augusti

Nu på fredag förmiddag kan du se en partiell solförmörkelse i Sverige. I södra Sverige uppgår förmörkelsen till 39 procent.

Förmörkelsen blir synlig från Karlskrona ca kl.10:41. Maximum uppnås här ca kl.11:41. Det hela tar slut kl.12:41.

OBS! Titta aldrig direkt mot solen såvida du inte har speciella skyddsglasögon eller solfilm avsedd för ändamålet. Det räcker med en kort sekund för att du ska få bestående ögonskador. Använd i stället projektion med t ex en kikare och lys med kikarens okular mot ett papper. Ha ändå skyddsglasögon när du tittar på projektionen då solbilen är mycket ljusstark.


Så ser Vintergatan ut!

Image credit: NASA/JPL-Caltech.

Astronomer i vår samtid utför nu en intensiv utforskning av Vintergatans struktur inte helt olikt insatserna av forna tiders upptäcktsresande. Till sin hjälp har de Nasas Spitzer Space Telescope som producerar bilder från det infraröda området. De infraröda våglängderna klarar att tränga igenom gasmolnen bättre än synligt ljus. Därför ser man strukturen bättre.

Överraskningar
Hittills har astronomer trott att Vintergatan domineras av fyra stora armar som sveper runt och bildar galaxen. Nu har man något överraskande funnit något helt annat. I mitten av galaxen finns en kraftig stav av stjärnor, vilket man i och för sig tidigare anat. Nytt är däremot att galaxen domineras av endast två stora armar, betecknade Scutum-Centaurus och Perseus, och att det också finns två små armar runt staven, kallade 3-kiloparsecarmarna. De två stora dominerande armarna strålar ut från ändarna på staven. Dessa armar har hög densitet med både yngre och äldre stjärnor. De mindre armarna är främst fyllda av gas och lokala områden där stjärnor bildas.Två av de tidigare tänkta stora armar, Norma och Sagittarius, är mycket svagare. Sammanlagt finns alltså sex armar. Klicka på bilden så får du se beteckningarna på armarna och vår Sols placering!


"Planet" X utanför Pluto

Kanske finns det en iskall, okänd värld i de mörka ytterområdena av vårt solsystem, utanför Pluto. Detta antyder nya datorberäkningar.

Den mörka världen, vilken förefaller vara större än Pluto, skulle kunna förklara en del ovanliga beteenden i Kuiperbältet, en region av rymden bortom Neptunus som är rik på isiga och steniga objekt. Existensen av objektet X skulle vara svaret på den klassiska frågan och hypotesen om en "Planet X", vilket vetenskapsmän och sci-fi-vänner spekulerat om länge.

"Även om sökandet efter en avlägsen planet i solsystem är gammalt, är det långt i från avslutat," säger Patryk Lykawka vid Kobe University i Japan.

Modellen, som tagits fram av Lykawka och kollegan vid Kobe Universitet, Tadashi Mukai, beskrivs ingående i en nyligen publicerad upplaga av Astrophysical Journal.

Om den nya himlakroppen bekräftas, kommer den inte att klassificeras som planet. Enligt den av vissa uppfattade som kontroversiell ny definition , vilken antogs förra veckan av International Astronomical Union (IAU), kommer den i stället att vara den största kända "plutoiden."


Mystiskt föremål nära rymdfärjan?

Austronauter på rymdfärjan Discovery har sett ett oidentfierat föremål som följde efter bakom färjan. Kort därefter upptäckte de en buckla på ett av färjans roder. Besättningen uppgav att de hade sett ett rektangulärt föremål, ca 30-45 cm långt, som flöt bort från färjan, bakom högervingens bakdel. Experter undersöker nu bilder på bucklan. Färjan landar i morgon lördag 14 juni. Måhända det är fredagen den trettonde. som spökar?

Jättemeteorit hittad

En jättemeteorit har hittats i Tornedalen. Två amatörarkeologer hittade den 1,2 ton tung meteoriten i söndags nära byn Kitkiöjärvi. Detta är det största fyndet hittills i Sverige. Meteoriten formodas ha landat för 800 000 år sedan och tillhöra den så kallade Muonionalustameteoriten. Upphittarna sägs eventuellt vilja sälja fyndet till Naturhistoriska muséet.

WWT virtuellt teleskop nu igång

Image credit: NASA, ESA and A Nota (STScl/ESA), STScl-PRC05-35a

WorldWide Telescope (WWT) är ett nytt system för att visa stjärnhimlen och universums olika objekt på din dator i fotografisk form. Bilderna är hämtade från de allra bästa fotografier tagna av teleskop på jorden och i rymden. WWT presenterar en mängd funktioner, däribland att du kan välja guidade visningar både för nybörjare inom astronomi, som de mera avancerade användarna.

Till WWT finns även användargrupper (Communities), som hos Astronomy magazine där du, om du går med, får tillgång till ytterligare funktioner.WWT använder ett avancerat grafiskt system från Microsoft kallat Visual Experience Engine ™. Det möjliggör att du kan panorera och förflytta dig och zooma fritt över stjärnhimlen.

Länk till WWT

Länk till Astronomy Magazine Community


Mysterier förbryllar

Courtesy NASA/JPL-Caltech.

Konstiga saker sker i solsystemet som förbryllar rymdforskarna. Mysterierna handlar om två saker:

1. För drygt 30 år sedan lämnade de två sonderna Pioneer 10 och Pioneer 11 Jorden för sina långa resor genom och ut ur solsystemet. Sedan mars 2007 är det bekräftat av sju oberoende undersökningar att positionerna för sonderna inte stämmer med det som förväntats. För varje år som går förflyttar de sig 5000 km för lite.

2. Även vissa rymdsonder som nyligen passerat nära Jorden beter sig märkligt har man nu sett. Det lustiga har varit att vissa sonder beter sig precis som tänkt, medan andra avviker ganska mycket i hastighet från planerat.

Vad beror detta på? Är det fel på relativitetsteorin?

Problemen avslöjades förra året då forskarna valde att offentliggöra mysterierna. En av anledningarna var att samla in pengar för bearbetning av 30 år gamla data från Pioneer, vilket det tidigare inte fanns resurser att klara av. En annan anledning var att man ville skicka ut frågan öppet så att andra forskare kan hjälpa till med lösningen.

Det första mysteriet har döpts till "Pioneer Anomaly". Det finns fortfarande ingen bra förklaring till fenomenet.

Det andra mysteriet har döpts till "Flyby Anomaly". Här har man dock hittat en del av förklaringen, om än inte hela. Man har nämligen observerat att rymdsonder som passerar längs med en breddgrad på Jorden inte påverkas. För en sond som däremot passerar snett över breddgraderna skiljer hastigheten in mycket från hastigheten ut. Varför, är fortfarande en gåta.

Vad tror du själv? Har du en bra förklaring kan du kontakta Planetary Society eller Nasa.

Planetary Society: Gåtan längst ut i solsystemet

Planetary Society: Gåtan närmast Jorden


Hur stort är universum?

Kan du svara på den här frågan: Hur stort är universum?

Du svarar säkert 13.7 miljarder ljusår (lå). Du har fel!

Här kommer lite hjärngympa:

1. Vi talar för det första om det synliga universum. Vi vet ju inte om hela universum är oändligt eller ändligt. Så vi håller oss till vad vi kan se, eller skulle kunna se.

2. För det andra: det mest avlägsna ljus vi sett är 13.7 miljarder år gammalt. Det kommer från "en riktning", så det skulle i så fall ange halva "bredden", dvs enbart radien skulle vara 13.7 miljarder lå.

3. Problemet är bara att det objekt som ljuset kom ifrån för 13.7 miljarder lå sedan, inte längre finns på det stället. Universum utvidgar sig ju, som vi vet. Ju längre bort från oss, ju snabbare med större rödförskjutning. Nya beräkningar pekar på att de objekt som sände ut ljus för 13.7 miljarder lå sedan nu borde befinna sig 78 miljarder lå bort.

4. Kosmologer tror också att vi bara ser ca en hundradel av det synliga universum.

Nu kommer svaret. Hur stort är det då?

Jo, enligt astronomiska forskarvärlden tror de att det synliga universum bör vara 78(miljarder)x2(diametern)x100=15000 miljarder ljusår tvärs över, eller 15 biljoner lå stort.

Dessutom kan vi bara se ca 4%, av  dess materia som klassas som vanlig materia. Resten är mörk materia och mörk energi.


GLOBE At Night

GLOBE At Night är ett internationellt projekt som mäter ljusförhållanden överallt på jorden nattetid. Du som intresserad amatörastronom hade chansen att rapportera in dina egna bedömningar av hur lätt du kan se stjärnhimlen. Du kunde jämföra med en stjärnkarta och räkna hur många stjärnor i en viss stjärnbild det gick att se från din plats. Med detta kunde du sedan se vilken begränsande magnitud din plats hade. Detta rapporterade vi in via webben. Nu finns resultatet att beskåda.

www.globe.gov/globeatnight


Stöd rätten till en oförstörd stjärnhimmel!

Lördag 29 mars kan du delta i en global "demonstration" till förmån för en oförstörd stjärnhimmel. Då kommer nämligen medborgare i USA att släcka onödig belysning under en timma, mellan kl. 20.00 och 21.00 i sina hemstäder. Projektet kallas LIGHTS OUT AMERICA och EARTH HOUR. Tiden från 29 mars till och med 4 april, är dessutom NATIONAL DARK-SKY WEEK och firas för sjätte året i rad.

Så nu har du chansen att själv släcka onödig och störande belysning och visa din omgivning att du bryr dig. Varför inte samtidigt gå utomhus och ta en titt på stjärnorna?

Arrangemanget stöds av Internationella IDA (International Darksky Association), som arbetar för att minska ljusföroreningar i och kring våra städer. Aktiviteten i mars är till för alla människor som är intresserade av att studera stjärnhimlen, från skolelever och privatpersoner till astronomer och amatörastronomer. Detta är en grupp människor som får allt svårare att se himlen när urbaniseringen breder ut sig.

Tag ditt ansvar du också och visa dina politiker och beslutsfattare att belysning också är en miljöfråga. Felaktig och onödig belysning kostar inte bara onödiga pengar, utan får även som konsekvens att människor inte längre kan se stjärnorna.

Vill du veta mer, kontakta oss på KAF.


Total månförmörkelse natten till 21 feb

Kanske ser det ut så här. Bilden tagen vid månförmörkelsen 28 oktober 2004. U Petersson, copyright © 2007.

Om vi har tur med vädret natten till torsdag 21 februari kan vi se en total månförmörkelse. Förmörkelsen börjar kl. 01.35 samtidigt som månen står högt i sydsydväst. Mera synbar effekt uppträder runt kl. 02.43. Total förmörkelse uppträder kl. 04.01 enligt beräkningar. Kl. 04.52 börjar månen ge sig ut ur förmörkelsen. Skicka gärna in bilder till oss, du som inte behöver sova.

I Karlskrona blev natten mest molnig, vilket gjorde observationer omöjliga eller svåra.


Ursiderna och 8P/Tuttle

Höll ögonen öppna på kvällen 22 december. Då passerar Jorden genom rymdgrus som ger upphov till en meteorsvärm kallad Ursiderna. Radianten (synbara centrum) för meteorerna är strax ovanför Cassiopeia. Meteorsvärmen sammanfaller med återvändandet av den periodiska kometen 8P/Tuttle. Tuttle återkommer varje 13.6 år och nu är det dags igen.

Om vädret tillåter gäller det att titta upp på himlavalvet efter kl. 22, fram till strax efter midnatt.


Geminiderna

Nu i december är det dags för meteorsvärmen Geminiderna. Varje år i just december passerar Jorden genom partiklar från asteroid 3200 Phaeton. Höll ögonen öppna den 13-14 december i sydost runt midnatt, så har du chansen att se kanske uppåt 20 stjärnfall per timma. (om nu vädret tillåter dvs).


Vintersolstånd

Den 22 december, kl. 07.08, för att vara exakt, är det vintersolstånd enligt almanackan. Det betyder att natten före, den 21-22 december, är årets längsta natt.

Identifiera stjärnorna i dina bilder

Tycker du att det ibland är svårt att identifiera objekten på dina egna astrobilder?

Snart kan du få hjälp med detta. Inom kort startar en webbsida där du kan låta undersöka dina bilder. Tanken är att både hjälpa till att identifiera objekt och att spara alla inkomna bilder till en stor databas för allt bättre precision kring stjärnkartor och liknande kunskaper. Undersökningarna sker med automatiska program kopplade till kända stjärndatabaser.

Webbsidan kommer du till via den här adressen: http://www.astrometry.net


Leoniderna 10-23 November

Klicka på bilden.

Nu är det dags för den årliga meteorsvärmen i Lejonets stjärnbild. Maximum sker den 19:e november. Det spännande med Leoniderna är att utfallet kan variera kraftigt och att den höga hastigheten (71 km/s) på infallande kometgrus kan ge upphov till mycket ljusstarka "stjärnfall". Leoniderna har också genom historien vid några tillfällen blivit en sensationell meteorstorm, såsom år 1833 och 1966. År 1833 uppskattades antalet meteorer över Nordamerika ha nått tvåhundra tusen per timma!

Leoniderna är rester efter passager av kometen 55/Tempel-Tuttle. Med andra ord, ut och observera.

SENASTE NYTT: Oturen var framme med dåligt väder. Tyvärr blev det inte möjligt att se Leoniderna den här gången.


ISS under senaste passagen

Det är en speciell utmaning att fotografera ISS när den snabbt rör sig över stjärnhimlen. Många använder rörlig film för att plocka ut de bästa "filmrutorna". Här är ett experiment att använda digital systemkamera. För att hitta vilka tider du kan se ISS från Karlskrona/Blekinge, se länken Satelliter ovan.


KAF:S Messierlista

Här följer länk till KAF:s lista över vilka Messierobjekt som är synliga från norra halvklotet och under vilka årstider. Du hittar även uppgifter när objekten kan observeras med vanlig kikare. Klicka på bilden.


Färgen på listningen är i rött och svart för att kunna användas i mörker tillsammans med röd belysning. Det röda pappret gör att mörkerseendet inte störs.

Komet C/2007 F1 LONEOS

C/2007 F1 LONEOS fotograferad från Sturkö, 15 oktober 2007, Vixen R200SS, Canon 20D, 142 s.

Vissa observationer tyder på att komet C/2007 F1 LONEOS håller på att öka i ljusstyrka. Kanske blir det möjligt att vi får en ny upplevelse på kvällshimlen. För det är då vi ser kometen. Den försvinner nedanför horisonten redan vid 22-tiden. Du hittar den i nordväst, nedanför och mellan Stora Björn och Björnvaktaren (Bootes).

Du som vill ställa in teleskopet på C/2007 F1, här är "orbital elements":

Kod:C/2007 F1
Namn: Loneos
T: 2007.10.28.64521
Pen: 153.73361
q: 0.402372
Inc: 116.0843
Node: 172.8882
e: 1.000087
(Epoch) 2007.10.27.0

Komet 17P/Holmes

OBS: SENASTE NYTT: komet 17P/Holmes har ändrat ljusstyrka enligt observatörer från 16.8 till 2.5. Du hittar den strax nedanför till vänster om Perseus.

Bilder ovan: Karta, översta foto taget i slutet av oktober. Mellersta bilden tagen 1 november. Nedersta bilden tagen 6 november. Klicka på bilden för större storlek.

Vill du veta mer om kometer och deras namn, klicka denna länk.


ARKIV

Här är förteckningen över våra tidigare artiklar här i Spanaren. Klicka på länken nedan, så kommer du till artikeln.
Superbolid över Finland
Venus och Saturnus på natthimlen
Orioniderna
Blekinge tekniska högskola
Perseiderna meteorsvärm
Deccanplattån orsak till dinosauriernas död?
Gliese 581d, inte 581c
Komet c/2006 VZ13 LINEAR
Vesta synlig för blotta ögat
Planet Gliese 581c
Eta Akvariderna meteorsvärm
Globe at Night 2007
Hälsning från Fuglesang
Betlehemsstjärnan
Finns tomrymden?
Tyngdlös Stephen Hawking
Månen passerar Plejaderna
Komet Swan C/2006 M4
Pluttiga Pluto
KAF medverkar i projektet Stardust
Varför finns hav på månens framsida?
ISS återvänder norrut
Asteroid passerar nära Jorden 3 juli
Jupiters röda fläckar passerar varandra
Plutos nya månar döpta
ISS och rymdfärjan Discovery
Aphelion 4 juli
Meteorit slog ned i Norge
Nattlysande moln
ISS juni
Sommarsolstånd
Dags för komet 73P/Schwassmann-Wachmann
Komet C/2006 A1 Pojmanski
Senaste nytt om GLOBE at Night
Vad menas med bra seeing?
GLOBE at Night
Plutos upptäckare i omloppsbana
Inget klorin där inte



Home




























copyright © 2007 KAF, Karlskrona