Om astronomi

ASTRONOMIKURS VT 2009

Våren 2009 höll KAF en astronomikurs i samarbete med Studiefrämjandet. Kursen innehöll 10 avsnitt och undervisningen skedde varje onsdag enligt programmet nedan. Förekommande studiematerial publicerades på denna sida under kursens gång.

Kursprogram (pdf) klicka för att öppna

1. Att lära sig om astronomi: Böcker mm

2. Historik: Astronomins historia

3. Solsystemet

4. Stjärnhimlen

5. Universum

6. Liv i Universum

7. Praktisk astronomi I

8. Praktisk astronomi, Fältövning

9. Praktisk astronomi II

10. Avslutning


 

TIPS

Här nedan får du lite tips om böcker att läsa, hur du väljer kikare, vad du kan titta på och bästa tiden för astronomi. Klicka på länkarna.

NY!!! Gör din egen stjärnkarta IYA2009 

Rekommenderad läsning

Bra webbplats för astronomikunskap (länk)

Vad behövs för att observera?

Hur väljer man då en bra fältkikare?

Utgångspupill

Lista över stora teleskop i världen

KAF:s Messierlista

Andra listor

Vad är sommartid, vintertid etc?

Gör din egen Hartmannmask för bättre fokus

Jämförelse av storleken på olika himlakroppar

Gratis astronomiprogram

Hur ljussvaga objekt kan man se, och fotografera?

Om kometer

Olika sorts skymning

Rekommenderad läsning

Inom KAF har vi funnit ett antal böcker som vi finner innehållsrika och prisvärda. Några av dessa är "Astronomisk Kalender" (Per Ahlin), "Stjärnhimlen - En utförlig astronomisk guide" (Könemanns förlag), "Kosmos Himmelsjahr" (Hans-Ulrich Keller), "Astronomy Encyclopedia" (Patrick Moore), "Burnhams Celestial Hanbook" (Robert Burnham, Jr) samt "Den Svenska Almanackan" (Almanacksförlaget).

Vad behövs för att observera?

Det är en av de vanligaste frågorna bland nybörjare. Faktum är att ett av de bästa verktygen är dina egna ögon. Lägg därtill en bra fältkikare och du kommer mycket långt inom astronomi. Även om du senare skaffar ett eget teleskop behöver du alltid en bra fältkikare. De flesta teleskop förstorar mycket och visar därför endast en liten del av stjärnhimlen. En fältkikare kompletterar detta mycket bra.

Glöm heller inte en stjärnkarta. Skriv gärna ut vår egen som du hittar under länken "Stjärnkartor".

Hur väljer man då en bra fältkikare?

Det finns tre typer av kikare - kikare med porroprisma; kikare med takkantsprisma och digitala kikare. Den första typen är den vanliga med vinkelprismor i strålgången. Av denna typ väljer du i så fall en med Bak-4 prismor, vilket borgar för bättre ljusstyrka. Kikare med takkantsprisma är en nyare, lättare och dyrare konstruktion med rak strålgång, vilket dessutom ger bättre ljusstyrka i mörker. Digitala kikare har skakningsdämpare, men är också dyrare.

Utgångspupill

Vad som är minst lika viktigt är att inte köpa en kikare med för hög förstoring i förhållande till frontlinsernas storlek. Detta påverkar den så kallade utgångspupillen du behöver för att se allt ljuset från kikaren. Vid astronomiska observationer vill vi ju samla så mycket ljus som möjligt, då objekten är ljussvaga. Det mänskliga ögats pupill är ca 2 mm i dagsljus, men 5-7 mm i mörker. Bär du glasögon bör du dessutom ha lite större utgångspupill. Utgångspupillen kan du räkna fram genom att dividera frontlinsens diameter (mm) med förstoringen. Exempelvis klarar du 7 mm om du väljer kikare 7x50, 8x60 eller 10x70.

Vad att observera?

I litteraturen ovan hittar du många tips på vad du kan studera på stjärnhimlen. Skaffa dig en stjärnkarta eller skriv ut vår, som du hittar under "Stjärnkartor". En annan hjälp är datorprogram. Fast, som nybörjare kanske du inte vill börja direkt med att köpa egna astronomiprogram. Det behöver du inte heller, för du hittar många webbplatser med gratis information och stjärnkartor. På vår sida Internationella länkar hittar du många sådana. Exempel:

Saguaro Astronomy Club (på Engelska. Har bra listor)

Pröva också astronomitidningarnas webbsidor. Där hittar du mycket information om aktuellt på stjärnhimlen att titta på.

I följande diagram kan du se att bästa tiden är under senhösten fram till tidiga våren. Under sommaren blir det inte riktigt mörkt här uppe i norra Europa. Dessutom brukar det bli problem med både kondens och mygg sommartid också.

Diagrammet är också till hjälp att förstå variationen för dagens och nattens längd under året. Vad är egentligen vårdagjämning och höstdagjämning?

Gör din egen Hartmannmask

I vissa teleskop kan det vara lite svårt att hitta rätt skärpeinställning. En Hartmannmask är en skiva (papp eller plast) du sätter framtill på teleskopet en stund och som hjälper dig när du ska ställa in skärpan. Hålen du ska göra i skivan kan variera mellan två och tre, de kan vara runda eller trekantiga. Trekantiga ger strålar som vissa tycker är enklare att se. Andra har också prövat att sätta ett kryss av papper eller svart tejp framför teleskopet. Vilken metod som blir bäst, får du experimentera med. Det beror bland annat på typen av teleskop. Här följer en trevlig arbetsbeskrivning för Hartmannmask från en av våra medlemmar. Se även länken under "Hjälpmedel" på sidan Int. Links.

Om kometer

Kometer brukar benämnas t ex 17P/Holmes eller C/2007 F1 LOENEOS.

Vad betyder det egentligen? Jo:

"P" står för Periodiska kometer, som återkommer med regelbundenhet.

"C" står för icke-periodiska kometer.

"D" står för en komet som fösvunnit eller förintats.

"X" står för en komet för vilken omloppsbanan ej kunnat fastställas med säkerhet. Handlar ofta om äldre/historiska objekt.

"A" står för en småplanet, vilken man tidigare trott varit en komet.

Olika skymningsbegrepp

Utan att göra saker komplicerade finns det ändå olika definitioner av vad skymning är. Man talar om astronomisk skymning, amatörastronomisk skymning, nautisk skymning och borgerlig skymning.

Astronomisk skymning (solen är 18 grader under horisonten) - himlen är helt mörk - 90 minuter efter att solen gått ned
Amatörastronomisk skymning (solen är 15 grader under horisonten) - himlen tillräckligt mörk för de flesta amatörobservationer - 75 minuter efter att solen gått ned
Nautisk skymning (solen är 12 grader under horisonten) - det går inte längre att navigera med hjälp av horisonten - normal 1 timma efter att solen gått ned
Borgerlig skymning (solen är 6 grader under horisonten) - man kan inte längre läsa en bok utomhus utan belysning - normalt 30 minuter efter solen gått ned

Dvs solen går ned ca 1 grad på 5 minuter.

Programvaror

Planetariumprogram

Planetariumprogram visar himlen med stjärnor ungefär som en stjärnkarta. Du kan vrida runt horisonten, zooma och visa symboler för stjärnbilderna.

Stellarium

Stellarium: gratis, enkelt, snygg fin grafik, möjlighet att visa stjärnhilmen där du bor. Kan kopplas till teleskop (StellariumScope, se längre ned).

Cartes du Ciel

Teleskopsstyrning

För dig som använder GO-TO-teleskop med styrning via dator, har vi här länkar till nya/intressanta programvaror.

EQAlign Astronomical suite

Ett gratis, fantastiskt avancerat program med många ingående programfunktioner: planetarium-go-to, polinställning, guidning, PEC-mätning, fotostyrning med darks-flats-editering, avancerade planeringsmöjligheter med kometer. Behöver Ascom programsvit (gratis, se längre ned). Är något av webbredaktörens favorit. Gäller att välja engelska språkinställningar.

EQAlign webbplats med presentation

EQAlign webbplats med nedladdning

StellariumScope

StellariumScope: gratis tilläggsmodul till Stellarium som gör att du kan styra ditt goto-teleskop från Stellarium.

ASCOM

Med ASCOM:s programsvit kan du styra de flesta go-to-telskop med ovan nämnda gratisprogram. Du kan dessutom ladda ned olika tilläggsmoduler för diverse funktioner med allt från PEC-mätning, guidning till fokusering mm.

ASCOM webbplats med grundprogram

EQMod webbplats (programmoduler för Skywatcher NEQ6 Synscan)

Vixen Sphinx webbplats